Kvinnorna i välfärden

Skriftlig fråga 2016/17:432 av Tina Ghasemi (M)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Regeringen aviserade tidigt under mandatperioden att man ville begränsa möjligheten att ta ut vinst för enskilda aktörer som verkar inom välfärden. I det syftet tillsattes en utredning med uppgift att presentera förslag på hur detta skulle kunna genomföras i praktiken. Nyligen presenterade utredningen sitt betänkande i sin helhet.

Genast stod det klart att dess förslag om vinstbegränsningar i praktiken skulle innebära ett förbud. Det får implikationer inte bara för valfriheten inom välfärden – det får även återverkningar på jämställdheten i samhället.

Vård- och omsorgssektorn sysselsätter cirka 700 000 människor. Den utgör den största näringsgrenen av tjänstesektorn i dess helhet. Av alla företagare inom vård och omsorgssektorn är en majoritet kvinnor (i näringslivet som helhet är motsvarande siffra 29 procent). I exempelvis äldreomsorgen är 71 procent av företagsledarna kvinnor. Även i skolan är en majoritet av företagsledarna kvinnor, varav den största andelen återfinns i förskolan, där nio av tio företagsledare är kvinnor.

Andelen kvinnor som driver företag inom välfärdssektorn har med andra ord ökat markant de senaste åren. De vårdar våra sjuka, undervisar våra barn, tar hand om våra äldre. Varje dag gör de skillnad i någon annan människas liv. Varje dag erbjuder de stöd och omvårdnad, omsorg, hjälp och medmänsklighet till dem som behöver det. Deras insatser förtjänar att lovordas, inte ifrågasättas. Deras arbete borde hyllas, inte baktalas och misstänkliggöras.

Att kvinnors företagsamhet ökat i så pass stor utsträckning under relativt kort tid är också en seger för jämställdheten, inte minst i ljuset av det faktum att kvinnor fortfarande har en svagare ställning på arbetsmarknaden än män. Företagande är en väg till makt och inflytande. Att fler kvinnor driver företag bidrar därför till en jämnare fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i samhället. Detta är någonting positivt och eftersträvansvärt. Det är också ett av regeringens mål, den regering som tid efter annan kallar sig ”världens första feministiska regering”. Desto mer märkligt blir det därför när samma regering nu överväger att lägga förslag som skulle slå brett mot just kvinnor.

Om regeringen går från ord till handling i frågan om vinstbegränsningar skulle nämligen många av de företag inom välfärden som drivs av kvinnor tvingas att lägga ned sin verksamhet. Men ett förbud skulle inte bara göra jämställdheten en stor otjänst utan skulle också innebära ett hårt slag mot mångfalden och därmed valfriheten. Valfrihet och mångfald är en förutsättning för att välfärden fortsatt ska kunna leverera tjänster av hög kvalitet. En attack mot kvinnorna blir därför inte bara en attack mot kvinnors företagande, jämställdheten och fördelningen av makt och inflytande i samhället – det blir en attack mot välfärden.

Med anledning av det som ovan anförs vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

Vad avser statsrådet och regeringen att vidta för åtgärder för att göra det enklare för kvinnor att driva företag inom välfärdssektorn?