Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kvinnorelaterade sjukdomar

Skriftlig fråga 2003/04:1191 av Brodén, Anne Marie (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-05-12
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2004-05-12
Besvarad
2004-05-26
Svar anmält
2004-05-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 maj

Fråga 2003/04:1191

 av Anne Marie Brodén (m) till socialminister Lars Engqvist om kvinnorelaterade sjukdomar

All forskning på kvinnorelaterade sjukdomar har till för några år sedan bedrivits på män @ oftast i värnpliktsåldern. Detta är fullkomligt vansinnigt. I dag vet vi att hjärtinfarkt är den främsta dödsorsaken för kvinnor över 55 år. Symtomen på hjärtinfarkt är olika för kvinnor och män och det är inte alltid läkarna känner igen symtomen på kvinnlig hjärtinfarkt eftersom kvinnoperspektivet först på senare år börjat ingå i läkarutbildningen.

Om du är man eller kvinna har stor betydelse för hur du reagerar på medicin och behandling. Trots detta är det mannen som är norm inom det mesta av dagens forskning. När en medicin framtas har den oftast testats på en ung man.

Detsamma gäller trafikskador. Kvinnor skadas på ett annat sätt. Till exempel nackskador, då bilstolarna är utprovade och testade efter manlig modell. Trots att forskning påvisar att vi är olika, män och kvinnor, i vår uppbyggnad så produceras bilstolar efter en manlig modell, vilket leder till att kvinnor får svårare och fler skador vid en trafikolycka. Det är dags att "mannen som norm" slopas och att forskning kring ovanstående frågor tar hänsyn till kön som en faktor.

Mot denna bakgrund frågar jag socialministern:

Avser socialministern att vidta några åtgärder för att förändra dagens situation som är allt annat är jämställd?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1191 besvarad av Lars Engqvist

den 26 maj

Svar på fråga 2003/04:1191 om kvinnorelaterade sjukdomar

Socialminister Lars Engqvist

Anne Marie Brodén har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förändra dagens situation med avseende på kvinnorelaterade sjukdomar.

Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att i samverkan med huvudmännen och berörda myndigheter följa upp, analysera och redovisa könsskillnader inom hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens verksamhetsområden. Uppdragets syfte var att förbättra kunskaperna på området för att ge samtliga berörda aktörer förutsättningar att åtgärda de brister som uppmärksammas.

Socialstyrelsen har nyligen avlämnat slutrapporterna Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården samt Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten. Hälso- och sjukvårdsrapporten visar att det fortfarande finns brister avseende kunskaper och behandlingspraxis när det gäller mäns och kvinnors olika behov. Kvinnor söker mer vård och sjukvårdskostnaderna för kvinnor är högre än för männen. Totalt sett är läkemedelskostnaderna högre för kvinnor men män ordineras oftare nyare och därmed dyrare läkemedel, vilket dock inte alltid betyder högre kvalitet i behandlingen. Män har fortfarande högre dödlighet i en rad behandlingsbara sjukdomar.

Uppföljningen av könsperspektivet i de medicinska grundutbildningarna visar att det finns goda ambitioner vid de undersökta utbildningsplatserna. Vid i princip samtliga läkar- och sjuksköterskeutbildningar uppges att de strävar efter att integrera könsperspektivet i kursplanerna. Hur detta sker liksom omfattningen varierar dock utbildningsorterna emellan.

I ansökningarna till Vetenskapsrådet måste de sökande sedan år 2000 ange om det är relevant att beakta könsaspekter i projektet och i så fall redovisa dem. De sökande ska också ange hur könsaspekterna kommer att behandlas i forskningsarbetet. År 2001 inrättades också ett särskilt program för genusforskning vid Vetenskapsrådet. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Vårdalstiftelsen uppger också att de sökande ska beakta könsperspektivet.

Inrättandet av forskningscentra med genusmedicinsk inriktning har inneburit nya förutsättningar, framför allt för den kliniska forskningens inriktning. Kunskaperna om skillnader mellan män och kvinnor när det gäller exempelvis symtom och omhändertagande vid hjärt-kärlsjukdom har förbättrats. Socialstyrelsen framhåller dock att det finns fortsatt forskningsbehov, bland annat avseende bemötande och omvårdnad samt klinisk forskning inom ett flertal sjukdomsområden.

Socialstyrelsens rapport skapar förutsättningar för berörda aktörer att vidta åtgärder. Exempelvis klargör styrelsen att de avser att beakta könsspecifika aspekter i riktlinjer och föreskrifter till socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Jämställdhetsperspektivet kommer också att uppmärksammas inom ramen för det utvecklingsarbete som bedrivs vid Socialdepartementet. Avslutningsvis vill jag framhålla att jämställdhetsperspektivet måste integreras i den gemensamma värdegrunden och genomsyra utvecklingsarbetet på såväl nationell som lokal nivå för att målet om en god vård på lika villkor ska kunna uppnås.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.