Kvinnor som företagare
Skriftlig fråga 2005/06:1431 av Olander, Ronny (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-18
- Anmäld
- 2006-04-19
- Besvarad
- 2006-04-26
- Svar anmält
- 2006-04-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 april
Fråga 2005/06:1431 av Ronny Olander (s) till statsrådet Sven-Erik Österberg (s)
Kvinnor som företagare
I publikationen Kvinnors företagande - format av samhället, Nutek B 2003:7, kan man läsa att kvinnor som driver företag i mindre utsträckning än män söker lån. Vad det beror på framgår inte av undersökningen. Tänkbara förklaringar är, enligt Nutek, att kvinnor har företag i branscher som är mindre kapitalkrävande eller att kvinnor inte går till banken eftersom de förväntar sig att få avslag på en låneansökan.
Många kvinnor, men långt ifrån alla, startar företag i branscher med litet kapitalbehov och kanske inga säkerheter, vilket påverkar möjligheterna att få lån. Kvinnor har också, i genomsnitt, lägre lön och mindre pengar än män, vilket också kan påverka både deras benägenhet att söka lån och bankens vilja att låna ut pengar.
Bland dem som sökt lån av redan befintliga företagare kan man enligt Nutek inte säga att kvinnor skulle vara diskriminerade. Men om man ser till det slags företagsverksamhet där kvinnor är överrepresenterade, det vill säga småföretagande inom vård- och omsorgssektorn i kommunerna, ser villkoren annorlunda ut. Kommunerna själva vill gärna se små, lokala företag som genomförare av vård och omsorg, men dessa småföretag är betydligt mer sårbara än, och har svårare att konkurrera med, de stora företagen. Detta är en följd av att det nuvarande regelverket är anpassat för storföretag.
Vilket initiativ avser statsrådet att ta för att få till stånd en förändring av regelverket, så att det även anpassas efter de små företagen i branscher där många kvinnor verkar?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1431 besvarad av Thomas Östros
den 26 april
Svar på fråga 2005/06:1431 om kvinnor som företagare
Näringsminister Thomas Östros
Ronny Olander har frågat statsrådet Sven-Erik Österberg om vilka initiativ han avser att ta för att få till stånd en förändring av regelverket, så att det även anpassas efter de små företagen i branscher där många kvinnor verkar. Ansvaret är så fördelat att det är jag som svarar på frågan.
Det stämmer som Ronny Olander skriver att andelen som tar lån är något lägre bland kvinnor som driver företag än bland män som driver företag. Ett problem som nämns är att kvinnor ofta söker mindre lån, som kommersiella aktörer inte bedömer lönsamma. För att tillgodose detta behov har Almi sedan förra året möjlighet att erbjuda så kallat minilån på upp till 50 000 kr. Minilånen har visat sig mycket efterfrågade, inte minst bland kvinnor. För att ytterligare stärka Almis möjligheter till insatser inom rådgivning och finansiering föreslår regeringen i vårpropositionen en förstärkning av verksamheten med 70 miljoner kronor per år. Förra året lanserades också Innovationsbron AB, en satsning på 2 miljarder kronor för att främja nya innovativa företag.
Många kvinnor arbetar inom vården och annan offentlig verksamhet. Under 1990-talet har det skett en ökning av privat driven, men offentligt finansierad, hälso- och sjukvård, framför allt inom primärvården och äldreomsorgen.
Den offentliga upphandlingen och regelverket för detta är givetvis av stor betydelse för möjligheterna för de små företagens verksamhet. Regelverket för offentlig upphandling har setts över ur ett EU-perspektiv och inom kort kommer regeringen att lägga fram en proposition med förslag till ny lagstiftning. Därutöver har även andra frågor rörande offentlig upphandling utretts och ett betänkande har nyligen lämnats till regeringen med förslag till förändringar av regelverket. Detta betänkande kommer nu att bli föremål för remisshantering och analys i syfte att få till stånd ett ändamålsenligt regelverk.
När det gäller regelverket generellt bedriver regeringen ett ambitiöst regelförbättringsarbete. I arbetet intar småföretagarperspektivet en central plats och det pågår nu en rad av initiativ som alla bidrar till att förenkla de regler som berör företagen. Bland annat genomförs ett omfattande handlingsprogram om över 330 konkreta åtgärder som omfattar både lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Det handlar om enklare regler, färre blanketter och minskat uppgiftslämnande, ökat samarbete mellan myndigheterna, kortare handläggningstider, bättre service och tillgänglighet. Åtgärderna ska vidtas under innevarande mandatperiod.
Parallellt med handlingsprogrammet har Nutek i uppdrag att kartlägga vilka områden som orsakar de största administrativa kostnaderna för företagen samt genomföra mätningar av dessa områden. På dessa områden sätts sedan konkreta mål om minskade administrativa kostnader för företagen.
Utöver ovanstående insatser på regelområdet har regeringen de senaste åren gjort särskilda satsningar för att främja kvinnors och invandrares företagande. Från år 2005 permanentades satsningen med 19 miljoner kronor per år. Som exempel på insatser kan nämnas affärsrådgivning riktad till kvinnor, kompetensutveckling av företagsrådgivare, attitydarbete från skolåldern upp till universitet och högskola och synliggörande av kvinnor i företagsstatistiken.
Regeringen anser att det är angeläget att öka företagandet bland kvinnor, oavsett bransch. Andelen kvinnliga nyföretagare har ökat från 25 % till 32 % under perioden 1995@2004 och förra året ökade antalet nya företag som startats av kvinnor med 18 %. Det rör sig åt rätt håll men vi är långt ifrån nöjda utan arbetar för att stärka denna trend ytterligare. Regelförbättringsarbetet är en viktig del i detta.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.