Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kvinnor på ledande befattning inom offentlig sektor

Skriftlig fråga 2001/02:931 av Larsson, Maria (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-21
Anmäld
2002-04-02
Besvarad
2002-04-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 mars

Fråga 2001/02:931

 av Maria Larsson (kd) till jordbruksminister Margareta Winberg om kvinnor på ledande befattning inom offentlig sektor

Jämställdhet är en fråga om demokrati. Kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter att påverka och delta i samhällsutvecklingen. En jämn representation är en viktig åtgärd för att skapa förutsättningar för bättre beslut som innefattar både mäns och kvinnors kompetens, perspektiv och prioriteringar. FN har riktat kritik mot Sverige för att det finns så få kvinnor på ledande poster, såväl inom offentlig som privat sektor. Regeringen har nyligen tillkallat en särskild utredare för att föreslå åtgärder för att öka kvinnors representation på ledande poster i svenskt näringsliv. Någon motsvarande åtgärd har dock inte vidtagits för att öka kvinnors representation på ledande befattning inom offentlig sektor. I dag är endast en av fyra myndighetschefer kvinna. Av de 77 ambassadörer som är stationerade i världen är endast 12 kvinnor. Enligt statistik från Jämställdhetsrådet för transporter och IT är ledningarna för Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket bedövande överrepresenterade av män. Samma dystra bild målas upp när man ser till de statligt ägda bolagen. Det är viktigt att den politiska ledningen i ett land är ett föredöme i jämställdhetsfrågor, handling måste överensstämma med ord, i annat fall förlorar politiken och politikerna i trovärdighet. Det gäller för den politiska ledningen att föregå med gott exempel när det gäller att öka antalet kvinnor i ledande befattningar. Då är det givetvis naturligt att inleda detta arbete inom offentlig sektor.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka antalet kvinnliga ledare i offentlig sektor på motsvarande sätt som statsrådet vidtagit för att öka antalet kvinnliga ledare i näringslivet?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:931 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 3 april

Svar på fråga 2001/02:931 om kvinnor på ledande befattning inom offentlig sektor

Statsrådet Britta Lejon

Maria Larsson har frågat jordbruksminister Margareta Winberg vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att öka antalet kvinnliga ledare i offentlig sektor på motsvarande sätt som statsrådet vidtagit för att öka antalet kvinnliga ledare i näringslivet.

Frågan har överlämnats till mig.

Regeringen instämmer i att jämställdhet är en viktig demokratisk fråga. Bristen på jämställdhet är också ett resursproblem, samhället borde bättre ta till vara den kompetens kvinnor utgör. Det övergripande målet för regeringens jämställdhetspolitik är ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bl.a. en jämn fördelning av makt och inflytande såväl inom politiken och den offentliga sektorn som i det privata näringslivet.

Regeringen arbetar aktivt och på många fronter för ökad jämställdhet. Ett aktuellt exempel från lagstiftningsområdet är de ändrade reglerna för föräldraledighet som syftar till att förbättra möjligheterna att kombinera arbete och familjeliv och ta ett delat ansvar för hem och barn. Ett annat exempel är de ändringar som gjorts i jämställdhetslagen och som innebär att arbetsgivarna nu är skyldiga att, tillsammans med fackföreningarna, kartlägga och analysera alla diskriminerande löneskillnader och vidta lämpliga åtgärder för att nå en lösning.

Statsförvaltningen med dess myndigheter är ett av regeringens viktigaste instrument för att genomföra sin politik. Regeringens utnämningsmakt och chefspolitik är mot denna bakgrund av största vikt. Regeringen har sedan 1995 en samlad policy för chefsförsörjningen. Här ingår jämställdheten som en prioriterad fråga.

Regeringen utgår från att myndighetscheferna i sin tur tillämpar grunddragen i denna chefspolicy inom sina egna myndigheter. Regeringen följer också noga hur könsfördelningen ser ut och utvecklar sig på de statliga arbetsplatserna. Genom inrättandet av Statens kvalitets- och kompetensråd 1999 har stödet till myndigheterna ökat. Rådet erbjuder t.ex. program för kvinnliga chefer i syfte att underlätta nästa steg i karriären.

Resultatet av regeringens ansträngningar är bl.a. att stora framsteg gjorts inom statlig verksamhet. Av samtliga myndighetschefer uppgår nu andelen kvinnor till 28 %. Detta ska jämföras med situationen 1990 då andelen endast var 3 %! När det gäller teknikdominerad och annan tung verksamhet håller jag med om att situationen inte är godtagbar. Det är därför angeläget att utse fler kvinnor till verkschefer inom dessa verksamheter.

Om vi ser på situationen i centrala statliga myndighetsstyrelser är regeringen på god väg att uppnå en fördelning om fifty-fifty. År 2000 uppgick här den kvinnliga representationen till 46 %. När gäller kvinnlig representation i de statliga bolagsstyrelserna uppgick andelen kvinnliga styrelseledamöter till 37 % per den 31 december 2001 jämfört med 30 % året innan. Målet med en kvinnlig representation på 40 % ska vara uppnådd senast nästa år.

Ser vi på hela den offentliga sektorn dvs. stat, kommuner och landsting, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) att andelen kvinnliga chefer uppgick till 53 % år 2000.

När det gäller näringslivet är situationen en annan. Trots hög grad av utbildning och högst förvärvstäthet är svenska kvinnors deltagande i beslutsfattande processer i näringslivet lägre än i många andra industriländer. Statistik över antalet kvinnor i ledande befattningar tyder inte på att utvecklingen gått nämnvärt framåt. Andelen kvinnliga chefer uppgick till 18 % år 2000 och kvinnliga styrelseledamöter i de svenska börsnoterade bolagen till ca 5 % per den 31 december 2000.

Mot bakgrund av att regeringen har en god bild av situationen inom den offentliga förvaltningen, att utvecklingen går åt rätt håll och att de åtgärder regeringen vidtar ger effekt, avser regeringen fortsätta att bedriva jämställdhetsarbetet med full kraft.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.