kvinnor och USA:s kriminalvård
Skriftlig fråga 1998/99:846 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-08-11
- Besvarad
- 1999-08-25
- Anmäld
- 1999-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 augusti
Det har kommit åtskilliga rapporter om hur illa behandlade kvinnliga fångar blir i amerikanska fängelser. Deras mänskliga rättigheter kränks dagligen. Enligt Amnesty sitter 138 000 kvinnor i amerikanska fängelser. De utsätts för en skrämmande rad olika övergrepp. Det är t.ex. vanligt att sätta bojor på kvinnliga fångar under transport, även om de inte utgör något hot för vakterna. Denna regel gäller även för gravida trots risken för missfall om de skulle ramla. Bojorna tas inte alltid bort ens när gravida börjar få värkar.
Den amerikanska regeringen har inte ratificerat FN:s konvention om kvinnor samt tilläggsprotokollet till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
Det är anmärkningsvärt att ett land som USA inte kommit längre och reformerat kriminalvården i mer human inriktning. Den inhumana behandling och de övergrepp som många kvinnliga fångar får utstå är oacceptabel och måste omedelbart upphöra.
Jag vill därför fråga om utrikesmininstern är beredd att ta upp dessa förhållanden i kontakterna med sin amerikanska kollega.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:846 besvarad av Utrikesminister Anna Lindh
- Utrikesminister Anna Lindh
den 25 augusti
Helena Bargholtz har frågat mig om jag är beredd att i kontakter med min amerikanska kollega Madeleine Albright diskutera behandlingen av kvinnor i USA:s kriminalvård.
Först vill jag hänvisa till svar på de motioner, frågor och interpellationer i vilka regeringen tidigare givit sitt stöd till kvinnor respektive fångar vars mänskliga rättigheter kränkts.
Jag delar det obehag över behandlingen av kvinnliga fångar i USA:s kriminalvård som Helena Bargholtz uttrycker i sin fråga. Organisationer för mänskliga rättigheter som Amnesty International och Human Rights Watch har bl.a. rapporterat om en inhuman behandling av gravida kvinnor och om en utbredd förekomst av sexuella övergrepp.
Under 80-talet ökade antalet kvinnliga fångar i USA samtidigt som resurserna inom kriminalvården var begränsade. Kriminalvården tvingades under denna tid anställa fångvaktare som saknade erforderlig utbildning.
Situationen för de kvinnliga fångarna måste betraktas med största allvar. I USA, ett land som fäster stor vikt vid skyddet av de mänskliga rättigheterna, har denna fråga rönt stor uppmärksamhet såväl inom den politiska debatten som i medierna. Amerikanska myndigheter och domstolar har vidtagit åtgärder för att förbättra kvinnornas villkor i fängelserna, som exempelvis utbildning av fångvaktare. Att reformera kriminalvården är dock ett omfattande projekt som kräver tid. Därför är det troligt att effekterna av det reformarbete som amerikanska myndigheter inlett blir synliga först på längre sikt.
De federala myndigheterna har i dialogen med delstaterna verkat för ett förbättrat skydd för kvinnliga fångar. I två fall har denna dialog utmynnat i att justitiedepartementet stämt in delstater för att de tillåtit sexuella kontakter mellan fångar och väktare. Vidare har motstånd från senaten bidragit till att presidenten ännu inte ratificerat olika konventioner om mänskliga rättigheter, exempelvis 1979 års Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. I sammanhanget bör dock betonas att kvinnans rättigheter är den högst prioriterade frågan gällande mänskliga rättigheter inom den amerikanska administrationen.
Självfallet för jag en kontinuerlig dialog med Madeleine Albright och andra kolleger om dessa och andra frågor som rör mänskliga rättigheter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.