kvinnor och högre utbildning

Skriftlig fråga 1997/98:524 av Pilsäter, Karin (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-03-06
Anmäld
1998-03-09
Besvarad
1998-03-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:524 av Karin Pilsäter (fp) till arbetsmarknadsministern om kvinnor och högre utbildning

Kvinnomaktsutredningen visar bl.a. att för kvinnor som väljer att utbilda sig otraditionellt (t.ex. tekniska yrken) lönar sig utbildningen sämre än för män.

Både när det gäller löneutveckling och karriärmöjligheter har en välutbildad kvinna svårt att konkurrera ut en sämre utbildad man. Regeringsförklaringen anger att "Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla delar av regeringens politik. Lika lön för lika arbete är ett självklart mål, liksom varje människas möjlighet till självständig försörjning."

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsministern vilka åtgärder hon planerar för att det skall löna sig att utbilda sig - även för kvinnor.

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:524 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:524 om kvinnor och högre utbildning
    Statsrådet Ulrica Messing

Karin Pilsäter har frågat mig vilka åtgärder jag planerar för att det skall löna sig att utbilda sig även för kvinnor.

Regeringens mål för jämställdhetsarbetet är att kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i livet. Givetvis gäller dessa möjligheter, rättigheter och skyldigheter även lönesättningen. För närvarande tjänar kvinnor, enligt den nyligen presenterade Kvinnomaktutredningen, bara runt 80 % av männens timlöner. Hela den skillnaden beror inte på lönediskriminering utan på andra faktorer som t.ex. yrkesval.

Ren lönediskriminering är förbjuden i lag. Det handlar då exempelvis om att arbetsgivaren tillämpar en lägre lön för en arbetstagare, jämfört med arbetstagare av motsatt kön, trots att arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt utförs.

Skall orättvisorna åtgärdas måste de först identifieras. Att få fram offentlig könsuppdelad lönestatistik är ett sätt. Statistiska centralbyrån skall på uppdrag av Arbetslivsinstitutet årligen publicera en sammanställning av kvinnor och mäns löner. Sedan länge finns dessutom regler om att all individualiserad officiell statistik skall vara könsuppdelad. För närvarande behandlas ett förslag från utredningen om förstärkt förlikningsmannainstitut om förbättrad lönestatistik.

Arbetsvärdering är en annan metod som är värd att pröva. Regeringen gav dåvarande Arbetsmiljöfonden (nu Arbetslivsinstitutet) i uppdrag att avsätta medel för bl.a. forskning om arbetsvärdering och löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetet har organiserats i ett särskilt program, LÖV-programmet, och skall redovisas senare i år.

JämO har fått kraftigt utökade resurser för att arbeta mot lönediskriminering på grund av kön och för tillsyn av att lagens krav på aktiva jämställdhetsåtgärder efterlevs. AMS får 30 miljoner per budgetår till projekt som syftar till att förbättra jämställdheten på arbetsmarknaden och medverka till att könsuppdelningen på arbetsmarknaden bryts.

Jag eftersträvar också en jämnare fördelning av löne- och hemarbete. I det perspektivet är en utjämning av kvinnor och mäns arbetstider ett viktigt medel att minska löneskillnaderna mellan könen.

Det är dock viktigt att komma ihåg att lönesättningen i första hand är en fråga för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.