Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kvinnor och arbetsskador

Skriftlig fråga 1999/2000:1247 av Söderdahl, Willy (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-07-25
Besvarad
2000-08-24
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 juli

Fråga 1999/2000:1247

 av Willy Söderdahl (v) till statsrådet Mona Sahlin om kvinnor och arbetsskador

Utbrändhet är ett allt vanligare problem i arbetslivet. Kostnaderna för arbetsskadorna ökar. De mänskliga kostnaderna är ännu högre. I en rapport från Yrkesinspektionen kan man läsa att det är kvinnorna som är de största förlorarna. Den vanligaste anmälaren av arbetssjukdomar är en 51-årig kvinna som jobbar inom den offentliga sektorn.

Samtidigt med att konsekvenserna av 90-talets hårda besparingar inom den offentliga sektorn nu slår igenom i arbetsskadestatistiken så har kraven för att få en skada klassad som arbetsskada blivit svårare.

En förbättrad arbetsskadeförsäkring är ett bra medel för att lindra symtomen, men angriper knappast orsakerna.

Avser ministern vidtaga några åtgärder som angriper orsakerna till att arbetsskadorna är överrepresenterade bland medelålders kvinnor?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1247 besvarad av statsrådet Mona Sahlin

den 24 augusti

Svar på fråga 1999/2000:1247 om kvinnor och arbetsskador

Statsrådet Mona Sahlin

Willy Söderdahl har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder som angriper orsakerna till att arbetsskadorna är överrepresenterade bland medelålders kvinnor.

Arbetsskadestatistiken kompletterad med andra undersökningar visar att en kraftig ökning av antalet arbetssjukdomar har inträffat under de senaste två till tre åren. Ökningen har varit störst i fråga om sjukdomar som beror på stress samt organisatoriska och sociala faktorer.

En uppfattning om fördelningen mellan kvinnor och män får man framför allt från arbetsskadeanmälningarna. Kvinnor hade under 1997 och 1998 en arbetsskadefrekvens (anmälda fall per år och 10 000 sysselsatta) på 6,8 och män på 2,9. De yrkesgrupper som hade högst frekvens var

  • socialsekreterare och kuratorer (23,3),
  • skötare i psykiatrisk vård, vårdare av psykiskt utvecklingsstörda (23,2),
  • poliser (20,8) och
  • sjuksköterskor inom psykiatri, geriatrik m.m. (17,3).

De yrkesgrupper som totalt hade flest antal anmälningar var

  • vårdbiträden samt personliga assistenter m.fl.,
  • undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. samt
  • skötare och vårdare.

Av de stressrelaterade anmälningarna 1998 handlade större delen av kvinnornas och drygt en tredjedel av männens om sjukdom på grund av fysisk belastning, där stress bidragit till skadan. I övrigt bestod stressbetingad sjukdom bland kvinnor huvudsakligen av överansträngning, utmattning/utbrändhet, depression o.d. Bland männen är förutom belastningssjukdomarna sjukdomar i cirkulationsorganen, främst hjärtinfarkter vanligast.

Att motverka arbetsskadorna, särskilt för de mest utsatta grupperna är en mycket högt prioriterad uppgift både ur mänsklig och samhällsekonomisk synpunkt.

I januari tillsatte jag på regeringens uppdrag en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att analysera den stora ökningen av arbetsbetingad ohälsa som har samband med stress och andra organisatoriska och sociala faktorer. Arbetsgruppen ska ta fram en handlingsplan som anger en strategi för att komma till rätta med utvecklingen och för att åstadkomma en förnyelse av arbetsmiljöarbetet. I gruppen ingår representanter för olika departement inom Regeringskansliet och experter från berörda myndigheter.

Slutrapporten ska lämnas före årets utgång.

I övrigt pågår det arbete i ett flertal utredningar som berör de aktuella frågorna. Det gäller t.ex. Sjukförsäkringsutredningen (S 1999:54) och Utredningen om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (S 1999:08). Ett gemensamt beredningsarbete inom Regeringskansliet för att komma till rätta med den ökande ohälsan och dess kostnader kommer vidare att fortsätta i höst.

Jag är mot den här bakgrunden inte beredd att för närvarande redovisa vilka åtgärder som jag anser bör vidtas på arbetsmiljöområdet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.