Kvinnomuseum

Skriftlig fråga 2007/08:1140 av Pethrus Engström, Désirée (kd)

den 23 april

Fråga

2007/08:1140 Kvinnomuseum

av Désirée Pethrus Engström (kd)

till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)

Intresset för ett museum med fokus på kvinnor är stort och tycks bara öka. Motioner om kvinnomuseum har inkommit år efter år och intresset övergränsar block- och partipolitiken. Detta tyder på ett tomrum i det kulturella utbudet och på att de museer vi har i dag till stor del saknar genusperspektiv. På många museer figurerar enbart kvinnan som ett bihang till mannen i form av bondens eller krigarens hustru. Utställningarna ger en skev bild av verkligheten och en stor del av vår historia går förlorad då enbart mäns fotavtryck i vårt samhälle belyses. Undersökningar visar att institutionerna under hela 1900-talet använt en oproportionerligt stor del av tillgängliga medel till att synliggöra manlig kultur. Mänsklighetens historia har i själva verket outtalat förblivit mannens historia.

Motioner om införande av ett kvinnomuseum har lämnats in men fått avslag oavsett regering. I utskottsbetänkanden motiverar man detta med att genusperspektivet ska genomsyra all verksamhet och att staten bör vara restriktiv med att främja tillkomsten av nya museer. Givetvis är det viktigt att alla museer har genusmedvetenhet och arbetar för att låta såväl kvinnor som män porträtteras i materialet. I ett modernt samhälle borde dock kunskaper om genus inte vara ett önskemål utan ett krav. Genusmedveten museipersonal kan inte ensamma motarbeta osynliggörandet av kvinnor. Vi behöver ett nationellt kvinnomuseum som kan agera kunskapskälla, orientera ny forskning och inspirera andra museer. Vi behöver ett museum där kvinnors insatser visas för samtiden och bevaras för framtiden. Danmark, Norge, USA och Vietnamn har redan tagit steget, varför inte vi?

Vilka åtgärder avser kulturministern att vidta för att säkerställa att kvinnors historia, kultur och samhällsliv får samma utrymme på museer som mäns?