Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kvinnomisshandel

Skriftlig fråga 2001/02:186 av Pedersen, Peter (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-09
Anmäld
2001-11-13
Besvarad
2001-11-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 november

Fråga 2001/02:186

 av Peter Pedersen (v) till justitieminister Thomas Bodström om kvinnomisshandel

Enligt den nyligen presenterade rapporten Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) dödas i genomsnitt 16 kvinnor varje år i Sverige av en man de har eller har haft en nära relation till. Rapporten visar att kniv är det vanligaste dödliga vapnet, men att även skjutvapen förekommer, där förövaren har licens på vapnet i två tredjedelar av fallen. Psykisk sjukdom eller störning är mycket vanligt hos gärningsmännen. BRÅ skriver, att det dödliga våldet ofta utgör kulmen på en längre tids våld mot kvinnan. När det gäller kvinnor som blivit offer av närstående män under 1990-talet hade minst 42 % utsatts för hot och minst 36 % för våld av gärningsmannen innan det dödliga brottet begicks. I ca 50 % av de kända fallen hade en polisanmälan gjorts tidigare. BRÅ:s pressmeddelande avslutas enligt följande: "En kraftig markering från samhällets sida liksom en aktiv hjälp i de enskilda fallen, skulle kunna leda till att våldet mot kvinnor minskade och kanske i förlängningen även det dödliga våldet." Det är fullständigt oacceptabelt att kvinnor misshandlas och dödas. Det är oacceptabelt att hotade och misshandlade kvinnor, som söker hjälp och t.o.m. polisanmäler närstående män, inte ges det stöd och skydd som krävs för att de ska kunna leva ett tryggt och säkert liv. Varje slag och hot mot kvinnor är också ett slag mot ett öppet, tryggt, jämlikt och jämställt samhälle och är ytterligheten på de rådande patriarkala maktstrukturer som förtrycker kvinnor varje dag.

Vilka åtgärder är justitieministern beredd av föreslå i syfte att skydda kvinnor från att hotas, misshandlas och t.o.m. dödas av närstående män?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:186 besvarad av

den 15 november

Svar på frågorna 2001/02:185 och 186 om kvinnomisshandel

Justitieminister Thomas Bodström

Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att hindra att kvinnor utsätts för våld och för att män som upprepade gånger misshandlar närstående kvinnor ska lagföras. Peter Pedersen har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att föreslå i syfte att skydda kvinnor från att hotas, misshandlas och till och med dödas av närstående män.

Eftersom båda frågorna rör våld mot kvinnor besvarar jag dem i ett sammanhang.

Det pågår, som jag tidigare har redovisat i ett flertal interpellations- och frågesvar, sedan flera år tillbaka ett intensivt arbete i Regeringskansliet med frågor som rör mäns våld mot kvinnor. Såväl den straffrättsliga lagstiftningen som t.ex. socialtjänstlagen har setts över och ändrats i syfte att öka skyddet för och stödet till utsatta kvinnor och jag törs säga att vi i dag har en bra lagstiftning på området, i vart fall vad gäller möjligheterna att ingripa mot och lagföra den som begått våldsbrott mot t.ex. en närstående. Däremot anser jag att mer måste och kan göras för att stödja och skydda utsatta kvinnor och för att förebygga våld mot dem.

Det pågår redan i dag ett aktivt arbete med dessa frågor, både i Nationella rådet för Kvinnofrid och inom en rad myndigheter, och jag är övertygad om att detta kommer att leda till konkreta förbättringar. Ett exempel är polisens arbete med hot- och riskbedömningar som har utvecklats avsevärt under senare tid. Enligt min bedömning måste dock mer göras. Polis och åklagare behöver bl.a. få bättre verktyg för att kunna ingripa och förebygga våld i risksituationer. En hotad kvinna ska t.ex. inte behöva fly från det egna hemmet mitt i natten för att undgå våld och för att kunna känna sig trygg.

I Justitiedepartementet utreds sedan en tid tillbaka möjligheterna att lagstiftningsvägen ytterligare förbättra skyddet för kvinnor som utsätts för hot och våld av närstående eller tidigare närstående män. Bl.a. övervägs vissa ändringar i lagen (1988:688) om besöksförbud och i rättegångsbalken. Arbetet kommer inom ett par veckor presenteras i en departementspromemoria. Förslag om regler som bl.a. gör det möjligt att under vissa förutsättningar besluta om besöksförbud i det egna hemmet kommer att lämnas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.