kvinnomisshandel
Skriftlig fråga 2001/02:185 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-11-09
- Anmäld
- 2001-11-13
- Besvarad
- 2001-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 november
Fråga 2001/02:185
av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om kvinnomisshandelBrottsförebyggande rådet redovisar i en rapport att 80 % av män som dödar sina fruar, flickvänner och sambor är psykiskt sjuka. Man menar också att det dödliga våldet mot kvinnor sjunkit med 30 % sedan 70-talet.
Samtidigt redovisas i pressen ytterligare ett flagrant fall av hustrumord. En man dödar sin fru tre månader efter bröllopet. Mannen är också dömd för misshandel av sin förra fru. Hans brottsregister omfattar elva avsnitt. Uppgifter om att brottsligheten sjunkit ter sig märkliga i ljuset av dessa nya uppgifter om upprepade våldsdåd.
I dagens Sverige begås det alltjämt fruktansvärda våldsbrott mot kvinnor. I dag fråntas gärningsmannen ansvaret för sina handlingar och ansvaret för att skydda sig övervältras på brottsoffren.
Vi har tidigare frågat justitieministern vad han ämnar göra för att utplåna kvinnomisshandel. Han har svarat att man inom Justitiedepartementet arbetar på att "ge poliser och åklagare bättre instrument i sin brottsförebyggande verksamhet" och "att förbätta skyddet för dem som riskerar att utsättas för våld av närstående". Detta sprider dock föga ljus över hur kvinnovåldet konkret ska hindras och bestraffas.
Vilka åtgärder ämnar justitieministern vidta för att hindra att kvinnor utsätts för våld och för att män som upprepade gånger misshandlar sina kvinnor ska lagföras?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:185 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 15 november
Svar på frågorna 2001/02:185 och 186 om kvinnomisshandel
Justitieminister Thomas Bodström
Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att hindra att kvinnor utsätts för våld och för att män som upprepade gånger misshandlar närstående kvinnor ska lagföras. Peter Pedersen har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att föreslå i syfte att skydda kvinnor från att hotas, misshandlas och till och med dödas av närstående män.
Eftersom båda frågorna rör våld mot kvinnor besvarar jag dem i ett sammanhang.
Det pågår, som jag tidigare har redovisat i ett flertal interpellations- och frågesvar, sedan flera år tillbaka ett intensivt arbete i Regeringskansliet med frågor som rör mäns våld mot kvinnor. Såväl den straffrättsliga lagstiftningen som t.ex. socialtjänstlagen har setts över och ändrats i syfte att öka skyddet för och stödet till utsatta kvinnor och jag törs säga att vi i dag har en bra lagstiftning på området, i vart fall vad gäller möjligheterna att ingripa mot och lagföra den som begått våldsbrott mot t.ex. en närstående. Däremot anser jag att mer måste och kan göras för att stödja och skydda utsatta kvinnor och för att förebygga våld mot dem.
Det pågår redan i dag ett aktivt arbete med dessa frågor, både i Nationella rådet för Kvinnofrid och inom en rad myndigheter, och jag är övertygad om att detta kommer att leda till konkreta förbättringar. Ett exempel är polisens arbete med hot- och riskbedömningar som har utvecklats avsevärt under senare tid. Enligt min bedömning måste dock mer göras. Polis och åklagare behöver bl.a. få bättre verktyg för att kunna ingripa och förebygga våld i risksituationer. En hotad kvinna ska t.ex. inte behöva fly från det egna hemmet mitt i natten för att undgå våld och för att kunna känna sig trygg.
I Justitiedepartementet utreds sedan en tid tillbaka möjligheterna att lagstiftningsvägen ytterligare förbättra skyddet för kvinnor som utsätts för hot och våld av närstående eller tidigare närstående män. Bl.a. övervägs vissa ändringar i lagen (1988:688) om besöksförbud och i rättegångsbalken. Arbetet kommer inom ett par veckor presenteras i en departementspromemoria. Förslag om regler som bl.a. gör det möjligt att under vissa förutsättningar besluta om besöksförbud i det egna hemmet kommer att lämnas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

