kvinnomisshandel
Skriftlig fråga 2001/02:164 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-11-06
- Anmäld
- 2001-11-13
- Besvarad
- 2001-11-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 november
Fråga 2001/02:164
av Margareta Viklund (kd) till jordbruksminister Margareta Winberg om kvinnomisshandelEnligt professor Eva Lundgrens rapport Slagen dam @ den nya våldsbilden, kan våld mot kvinnor inte längre behandlas som ett marginellt fenomen i ett för övrigt jämställt samhälle. Enligt samma rapport har 46 % av Sveriges kvinnor 18@65 år utsatts för våld av någon man efter sin 15-årsdag. Den kunskap som nu finns om våldets omfattning, utbredning, konsekvenser, systematik, sociala och kulturella spridning, att det utövas i alla typer av relationer, att kvinnor saknar frizoner från våldet gör att det nu finns en ny våldsbild. Det är därför dags att agera utifrån den kunskapen.
Fullt medveten om att kvinnors ojämställda situation även i vårt samhälle inte tas på fullt allvar, är det ändå en skamfläck för Sverige att så många kvinnor utsätts för misshandel. Mycket arbete återstår således fortfarande för att nå jämställdhet och mänskliga rättigheter även i vårt land.
Min fråga till jämställdhetsministern:
Vilka ytterligare åtgärder förutom de som redan är gjorda tänker regeringen vidta för att komma åt kvinnomisshandeln i vårt land?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:164 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg
Svar på fråga 2001/02:164 om kvinnomisshandel
Jordbruksminister Margareta Winberg
Våld mot kvinnor utgör ett allvarligt samhällsproblem och regeringen har under flera år prioriterat arbete med detta problem.
Våldet mot kvinnor är i stor utsträckning dolt och den officiella statistiken visar endast en del av våldsbrotten mot kvinnor. Att satsa på förbättrad lagstiftning, förebyggande insatser och ett bättre bemötande för utsatta kvinnor är prioriterade uppgifter för regeringen. I och med regeringens proposition Kvinnofrid år 1998 antogs ett omfattande åtgärdsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor.
Regeringen har genomfört ett uppföljningsarbete till kvinnofridsreformen. Brottsförebyggandet rådet (BRÅ) har t.ex. gjort en uppföljning av tillämpningen av det nya kvinnofridskränkningsbrottet. Enligt BRÅ är det än så länge lite för tidigt att dra några långtgående slutsatser om hur den nya lagstiftningen fungerar men BRÅ konstaterar samtidigt att domstolarna betraktat brottet som särskilt allvarligt.
BRÅ har nyligen gett ut rapporten Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. Enligt rapporten dödas varje år i genomsnitt 16 kvinnor av en man som de har eller har haft en nära relation till. Rapporten visar att det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer har minskat med omkring 30 % sedan 1970 talet. Någon entydig förklaring till detta finns inte. Sannolikt har den ökade uppmärksamheten kring våld mot kvinnor under 1990-talet haft en viss betydelse, menar BRÅ.
För att förstärka regeringens arbete med att motverka våld mot kvinnor har Nationellt råd för Kvinnofrid inrättats. Rådet är ett forum där regeringen kan utbyta erfarenheter och idéer med företrädare för organisationer och forskare som är engagerade i frågor som rör våld mot kvinnor samt uppmärksamma problemområden som behöver åtgärdas. Rådet inrättades i juni 2000 och arbetet ska utvärderas efter två år.
Rådet har bl.a. anordnat ett antal seminarier samt möten med frivilligorganisationer och representanter för fackliga organisationer. Särskilda områden som rådet arbetar med är
- lokala kvinnojourers arbete och verksamhetsvillkor
- insatser för män som misshandlar kvinnor
- barn i misshandelsförhållanden
- våld mot invandrade kvinnor
- våld mot äldre kvinnor
- våld i homosexuella förhållanden
- att sprida erfarenheter från projektverksamhet
- att synliggöra forskning
En skriftserie över vissa av rådets arbetsområden är under arbete. Den första skriften är redan publicerad, När man slår mot det som gör ont . @ om mäns våld mot funktionshindrade. Nästa skrift beräknas komma ut i slutet av detta år och kommer att ha titeln Kommunerna som blundar för mäns våld mot kvinnor.
Den 4 december anordnar rådet ett seminarium om mäns våld mot äldre kvinnor och den 5 februari planeras ett seminarium tillsammans med Svenska Kommunförbundet som kommer att rikta sig till kommunpolitiker.
För att komma till rätta med ett så komplext problem som våld mot kvinnor behövs insatser på bred front, såväl inom rättsväsendet som inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Regeringen lämnade 1997 s.k. myndighetsgemensamma uppdrag till berörda myndigheter på central och regional nivå. Berörda myndigheter ska t.ex. utarbeta åtgärdsprogram för sitt arbete med våld mot kvinnor. Uppdragen ska redovisas år 2003. Som exempel på ett myndighetsgemensamt uppdrag kan nämnas det utbildningsmaterial som nyligen färdigställts och som ska användas för utbildning av personal inom rättsväsende, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Ett annat exempel är ett metodutvecklingsprojekt inom socialtjänsten som syftar till att inom socialtjänsten bättre kunna bedöma och tillgodose misshandlade kvinnors behov.
En utredning som tar sikte på åtgärder för att förbättra skyddet för förföljda och våldsutsatta kvinnor är under arbete. De rättsliga förutsättningarna för elektronisk övervakning vid besöksförbud utreds. Vidare utreds olika möjligheter att ge polis och åklagare bättre instrument i sin brottsförebyggande verksamhet samt andra förslag som syftar till att förbättra skyddet för dem som riskerar att utsättas för våld av närstående. Arbetet med utredningen är inne i sin slutfas och det kommer att publiceras i en departementspromemoria.
Regeringen har nyligen tagit initiativ till seminarium dit myndigheter och frivilligorganisationer inbjudits för att diskutera insatser för utsatta flickor som lever i patriarkala familjer. Ytterligare ett seminarium är planerat i december till vilket bl.a. invandrarorganisationer är inbjudna. Regeringen ska även avsätta medel till projekt för att stödja utsatta flickor som lever i patriarkala familjer.
Det arbete som utförs av frivilliga organisationer är oerhört viktigt och regeringen stöder kvinnojourer, manscentrum och andra organisationer som arbetar för att motverka våld mot kvinnor.
Våld mot kvinnor är ett hinder för den fortsatta utvecklingen mot jämställdhet mellan kvinnor och män och regeringen kommer att fortsätta arbeta intensivt för ett samhälle fritt från könsrelaterat våld.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.