Kvinnofridshundar

Skriftlig fråga 2005/06:1714 av Ohlsson, Birgitta (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2006-05-30
Inlämnad
2006-05-30
Besvarad
2006-06-07
Svar anmält
2006-06-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 maj

Fråga 2005/06:1714 av Birgitta Ohlsson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Kvinnofridshundar

I kampen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor finns det många bra förslag som larmsystem, fotbojor, besöksförbud, kommunarrest och tårgaslicens. Men frågan är om inte en väl utbildad hund också skulle kunna innebära en större säkerhet. Hunden är för många kvinnor en trygghetssymbol som skulle kunna utgöra en betydande faktor vad gäller att skydda utsatta kvinnor. Hundar används framgångsrikt inom kriminalvård, tull och polis och staten skulle även kunna utbilda kvinnofridshundar för särskilt utsatta kvinnor. För hotade kvinnor skulle en utbildad hund kunna innebära skillnaden mellan en vardag i frid eller rädsla.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att utbilda speciella kvinnofridshundar för utsatta kvinnor?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1714 besvarad av Thomas Bodström

den 7 juni

Svar på fråga 2005/06:1714 om kvinnofridshundar

Justitieminister Thomas Bodström

Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att utbilda speciella kvinnofridshundar för utsatta kvinnor.

Vi socialdemokrater arbetar för att alla ska kunna känna sig trygga och säkra. Ingen kvinna, man eller barn ska leva under hot. Regeringen har under de senaste åren vidtagit en rad konkreta åtgärder för att förebygga och bekämpa våld mot just kvinnor. Oavsett var i landet man bor ska det finnas kvalificerat omhändertagande av kvinnor.

Kvinnofridsreformen och Kvinnovåldskommissionen var startpunkten för det omfattande förändringsarbete som fortfarande pågår. Ett stort utvecklingsarbete bedrivs för att öka kunskapen om dessa brott samt för att utveckla arbetsmetoderna. Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren har på regeringens uppdrag utvecklat riktlinjer för polisens hot- och riskbedömningar i ärenden om våld i nära relationer. Inom kriminalvården gör man också särskilda satsningar på behandling för män som dömts för våld mot kvinnor. Pengar har även öronmärkts för kampen mot människohandel och till kvinnojourerna.

Reglerna om besöksförbud har ändrats för att förstärka skyddet för utsatta kvinnor. Besöksförbud kan numera avse den gemensamma bostaden så att en misshandlad kvinna inte ska behöva flytta från sitt hem. Lagstiftning är bra men blir aldrig bättre än dess tillämpning därför följer jag noga utvecklingen och vidtar ytterligare åtgärder för att öka kvinnors trygghet om så skulle behövas.

Regeringen kommer att tillsätta en utredning för att ta reda på vilka skyddsåtgärder som är lämpligast för att förstärka skyddet för de personer som utsätts för hot eller förföljelse. Utredningen kommer att arbeta förutsättningslöst mot flera olika förslag och jag ser fram emot att ta del av resultatet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.