kvinnoförtrycket i Nigeria
Skriftlig fråga 2002/03:1230 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-07-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2003-08-22
- Anmäld
- 2003-09-16
- Svar anmält
- 2003-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 juli
Fråga 2002/03:1230
av Birgitta Ohlsson (fp) till utrikesminister Anna Lindh om kvinnoförtrycket i NigeriaDen nigerianska kvinnan Amina Lawals öde har upprört en hel värld. I mars 2002 fann en domstol henne skyldig till otuktsbrott, då hon fött ett barn utanför äktenskapet. Straffet för detta är stening, enligt de ålderdomliga islamiska sharia-lagar som gäller i norra Nigeria. Steningen har dock skjutits upp på grund av stark internationell opinion och juridiska teknikaliteter. Den 27:e augusti 2003 kommer fallet upp i domstol igen. Rättssäkerheten i sharia-domstolarna i den norra delen av Nigeria är mycket svag. 12 delstater har infört denna typ av islamsk lagstiftning. Amputationer, spöstraff och steningsdomar tillhör vanligheterna. De åtalade får sällan tillgång till försvarsadvokater, sällan möjligheten att överklaga samt att domarkåren vanligen är dåligt utbildad. Kvinnor kan inte heller föra samma talan som män inför en sharia-domstol. Allt detta bäddar för oerhört godtyckliga rättsprocesser. Den federala nigerianska regeringen har vid enstaka tillfällen protesterat mot dessa barbariska straffpåföljder, men har haft svårt att agera i enstaka fall. Speciellt kvinnor drabbas extra hårt i detta gravt patriarkala system, trots att den nigerianska konstitutionen förbjuder all diskriminering på grund av kön.
Den 27 augusti kommer Amina Lawals öde att avgöras i nigeriansk domstol.
Vad avser utrikesminister Anna Lindh att göra utifrån sin position för att häva dödsdomen och bilda opinion för kvinnors rättigheter i Nigeria?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1230 besvarad av Anna Lindh
den 22 augusti
Svar på fråga 2002/03:1230 om kvinnoförtrycket i Nigeria
Utrikesminister Anna Lindh
Med anledning av att dödsdomen mot Amina Lawal väntas komma upp i överklagandedomstol den 27 augusti har Birgitta Ohlsson frågat mig vad jag avser att göra utifrån min position för att häva dödsdomen och bilda opinion för kvinnors rättigheter i Nigeria.
Till att börja med vill jag uttrycka min stora avsky både över dödsdomen i sig och det mycket grymma straff som utdömts, stening. Bestraffningen strider mot de internationella konventioner som landet har förbundit sig till.
Den svenska regeringens motstånd mot dödsstraff, liksom grymma och förnedrande kroppsstraff, är väl känd. Jag har vid ett flertal tillfällen tagit upp såväl frågan om dödsstraff som frågan om inhumana straff på delstatsnivå med företrädare för Nigerias regering. EU har också i flera gemensamma uttalanden tagit avstånd från både dödsstraff och inhumana kroppsstraff.
Amina Lawals fall och sharia-lagstiftningen möter starka protester även inom Nigeria. En intressant debatt pågår inom sharia-rättsväsendet och mellan sharia-domare och federala jurister om utvecklingen av lagstiftningen på federal- och delstatsnivå. I sammanhanget är det betydelsefullt att Nigerias federala regering och president Obasanjo klart uttalat att den anser att den typ av straff som utdömts mot Amina Lawal strider mot landets författning. Om Amina Lawal fälls även i den högsta sharia-instansen i delstaten Katsina, är det viktigt att hon får stöd för att föra sin sak vidare i federal domstol, eftersom det då finns en möjlighet att slå fast att steningsstraffet strider mot Nigerias egen grundlag. Jag har tidigare uppmanat den federala regeringen att ge Amina Lawal stöd i den fortsatta överklagandeprocessen. Flera nigerianska enskilda organisationen arbetar aktivt med att stödja Amina Lawal och andra kvinnor som ställts inför sharia-domstolar, bland annat Legal Defence and Assistance Project (LEDAP) och BAOBAB.
När det gäller frågan vad vi kan göra från svenskt håll för att häva dödsdomen mot Amina Lawal är min bedömning att vi i nuläget måste lyssna till de nigerianska organisationerna som följer den rättsliga processen så att ett eventuellt agerande från Sveriges eller EU:s sida inte blir kontraproduktivt. Om straffet ska verkställas kommer dock saken i ett annat läge och vi måste då ta ställning till hur vi ska agera.
I den politiska dialog som Sverige för med Nigeria, både bilateralt och inom EU samt FN, diskuteras kvinnors rättigheter. Genom att föra en långsiktig dialog i dessa frågor strävar vi efter att stödja Nigerias ansträngningar att stärka kvinnornas rättigheter i landet, både på nationell nivå och delstatsnivå.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.