kvinnodiskriminering i utlänningslagen
Skriftlig fråga 1999/2000:924 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-11
- Besvarad
- 2000-05-31
- Anmäld
- 2000-06-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:924
av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om kvinnodiskriminering i utlänningslagenNär bestämmelsen om skydd på grund av fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning infördes i utlänningslagen ansåg Vänsterpartiet att man i enlighet med UNHCR:s förslag i stället borde ha breddat Genèvekonventionens tolkning så att den också innefattar förföljelse på grund av kön eller genus och sexuell läggning. Det har visat sig att bestämmelsen tillämpats ytterst sällan, på några fall där det varit risk för könsstympning i Togo och på några homosexuella ifrån Östeuropa. Även om förföljelse är genusrelaterad är det i grunden förföljarens ideologi som bestämmer att människor som avviker från sin tilldelade genusroll ska förföljas. Kvinnor som fruktar förföljelse på grund av att de överskridit sociala normer förföljs inte på grund av att de är kvinnor utan på grund av att de vägrar att vara "riktiga" kvinnor. Kvinnor våldtas inte enbart därför att de är kvinnor, de våldtas för att fastslå eller återupprätta deras sociala underordning. Om en kvinna i Pakistan protesterar mot de s.k. hedersmorden eller kvinnor i Iran vägrar bära slöja, är detta uttryck för en politisk åsikt som kan leda till sådan förföljelse som avses i Genèvekonventionen. En annan konsekvens av att skapa en särskild skyddsbestämmelse, som i flera avseenden ger en sämre ställning än Genèvekonventionen, är att Sverige härigenom riskerar att bryta mot förbudet mot kvinnodiskriminering som vi i flera konventioner förbundit oss att följa.
Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet:
Avser regeringen att ta initiativ för att upphäva 3 kap. 3 § 3 utlänningslagen och i stället bredda tolkningen av Genèvekonventionen?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:924 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
Svar på fråga 1999/2000:924 om kvinnodiskriminering i utlänningslagen
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Ulla Hoffmann har frågat mig om regeringen tänker ta initiativ för att upphäva 3 kap. 3 § 3 utlänningslagen. I bestämmelsen regleras rätten till uppehållstillstånd för skyddsbehövande som på grund av sitt kön eller homosexualitet känner välgrundad fruktan för förföljelse.
Bakgrunden till frågan anges vara att bestämmelsen om skydd på grund av kön tillämpas ytterst sällan och att kvinnor som fruktar förföljelse på grund av att de har överskridit sociala normer inte förföljs på grund av att de är kvinnor utan på grund av att de vägrat vara "riktiga" kvinnor.
För att någon ska anses som flykting enligt utlänningslagen krävs bl.a. att en utlänning känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning, och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av sitt lands skydd.
Jag vill nämna att asylsökande kvinnor som åberopar förföljelse på grund av sitt kön, mycket väl kan vara att anse som flyktingar om förutsättningarna härför är uppfyllda, t.ex. om förföljelsen är politiskt betingad. I så fall ska naturligtvis möjligheten att bevilja flyktingstatus användas. Jag kan i sammanhanget även nämna att innan lagändringen 1997, då den aktuella skyddsbestämmelsen infördes, tilläts kvinnor som åberopade förföljelse på grund av sitt kön ofta att stanna här i landet av humanitära skäl. Sett ur denna synvinkel har de utsatta kvinnornas rättsliga ställning här i landet förstärkts.
Det är riktigt som Ulla Hoffmann anger i frågan att bestämmelsen om skydd på grund av kön eller på grund av homosexualitet tillämpas tämligen sällan, men en förklaring härför kan vara att de som i och för sig skulle tillåtas stanna här i landet på denna grund i stället beviljas flyktingstatus eller tillåts stanna på grund av risk för tortyr vid ett återvändande.
Anledningen till att vi i Sverige inte anser att den som förföljs på grund av sitt kön eller på grund av homosexualitet kan falla in under flyktingbegreppet är att dessa grupper inte har ansetts kunna jämställas med begreppet samhällsgrupp i flyktingparagrafen. Jag vill dock kraftigt betona att den omständigheten att de nämnda grupperna inte faller under flyktingbegreppet inte innebär att deras möjlighet att få stanna här i landet skulle vara sämre. Skyddet för den som innefattas av skyddsregeln i 3 kap. 3 § 3 utlänningslagen är i praktiken lika starkt som skyddet för flyktingar.
Det pågår inte inom Regeringskansliet något arbete som syftar till att upphäva 3 kap. 3 § 3 utlänningslagen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.