Kvinnliga företagare
Skriftlig fråga 2005/06:731 av Hamilton, Björn (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-12-29
- Besvarad
- 2006-01-12
- Anmäld
- 2006-01-17
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:731 av Björn Hamilton (m) till näringsminister Thomas Östros (s)
Kvinnliga företagare
Under perioden 1998@2003 har det startats mellan 34 000 och 38 000 företag per år. För varje kvinna som startar ett företag så går det två män. År 2003 startades ungefär 25 000 företag av män, och bara knappt 12 000 av kvinnor.
Detta är bekymmersamt ur flera aspekter. Om kvinnor startade företag i samma grad som män skulle vi ha betydligt fler företag och därmed jobb i Sverige.
Nedbruten statistik visar också att kvinnor startar den absoluta merparten av sina företag inom tjänstesektorn. Samma tjänstesektor som är det område som förväntas öka mest i framtiden och där det därför finns en stor potential för nya företag startade av kvinnor. En viktig del av tjänstesektorn är vården. Där motarbetas nya företag aktivt av regeringen som upprätthåller vårdmonopolet med stopplagar och landstingsprotektionism. Kvinnor inom vårdsektorn skulle som egenföretagare få en helt annan möjlighet att styra sin arbetssituation och fler skulle få alternativa arbetsgivare.
Sex av tio anställda inom vården vill se avknoppningar av verksamheten. På så vis skulle fler kvinnor kunna starta företag inom vården och omsorgen.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stimulera kvinnligt företagande inom vårdsektorn?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:731 besvarad av Thomas Östros
Svar på fråga 2005/06:731 om kvinnliga företagare
Näringsminister Thomas Östros
Björn Hamilton har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stimulera kvinnligt företagande inom vårdsektorn.
Det stämmer att kvinnor står för ungefär en tredjedel av nyföretagandet. Det gör det angeläget att öka företagandet bland kvinnor, oavsett bransch. Samtidigt kan konstateras att kvinnors andel av nyföretagandet fördubblades under 1990-talet och förra året ökade det kvinnliga nyföretagandet med 18 %, vilket är mer än den totala genomsnittliga ökningen på 14 %. Det rör sig alltså åt rätt håll, och vi arbetar för att stärka denna trend ytterligare.
Många kvinnor arbetar inom vården och annan offentlig verksamhet. Under 1990-talet har det skett en ökning av privat driven men offentligt finansierad hälso- och sjukvård, framför allt inom primärvården och äldreomsorgen. De privata aktörerna utgörs främst av traditionella aktiebolag. Det finns dock ett antal andra kategorier av organisationer som bedriver vård inom den offentliga hälso- och sjukvården @ ideella organisationer, kooperativ, organisationer utan vinstsyfte med mera. Utöver att bedriva hälso- och sjukvård har dessa organisationer ofta en uttalad profilering när det gäller verksamhetens inriktning, idéer för hur sjukvården ska bedrivas, betoning av särskilda värden eller andra komplementära bidrag till verksamheten. Det har dock visat sig att vårdgivare utan vinstsyfte haft relativt svårt att starta och utveckla verksamhet inom hälso- och sjukvården, även om det finns flera exempel på aktörer som verkat under en lång tid.
Regeringen välkomnar en mångfald inom hälso- och sjukvården och anser därför att det finns starka skäl för att förbättra och utveckla möjligheterna för dessa vårdgivare att delta i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Regeringen framhöll därför i propositionen om driftsformer för offentligt finansierade sjukhus (prop. 2004/05:145, bet. 2004/05:SoU18, rskr. 2004/05:308) att man avser att utreda villkoren för organisationer utan vinstutdelningssyfte och kommer därför inom kort att tillsätta en sådan utredning som ska se över förutsättningarna för idéburna vårdgivare i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.
Regeringen har också de senaste åren gjort särskilda satsningar för att främja kvinnors företagande. Under 2002@2004 avsattes totalt 42 miljoner kronor för att främja kvinnors och invandrares företagande och från år 2005 permanentades den satsningen med 19 miljoner kronor per år. Som exempel på insatser kan nämnas affärsrådgivning riktad till kvinnor, kompetensutveckling av företagsrådgivare, attitydarbete från skolåldern upp till universitet eller högskola och synliggörande av kvinnor i företagsstatistiken.
Kvinnor etablerar sig ofta inom småskalig verksamhet, i många fall även i kooperativ samverkan @ en form som visat sig väl lämpad för företagande inom till exempel vården. Regeringen stöder information och rådgivning om kooperativt företagande med 35 miljoner kronor i år.
När det gäller finansiering har de så kallade mikrolånen som Almi erbjuder visat sig mycket efterfrågade, inte minst bland kvinnor, som ofta väljer att starta sin verksamhet i mindre skala.
Utöver dessa riktade åtgärder genomför regeringen nu steg för steg ett program för fler och växande företag i hela landet, som gynnar både kvinnor och män i deras företagande. Åtgärderna inkluderar bland annat regelförenkling, satsningar för att främja entreprenörskap bland unga, såddkapital, satsningar för ökad FoU i småföretag och temporärt sänkt arbetsgivaravgift för enmansföretagare som anställer en första medarbetare.
Sammanfattningsvis finns en stor potential för ökat företagande bland kvinnor. För att främja en sådan utveckling satsar regeringen både på generella insatser och på insatser riktade direkt till kvinnor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.