kvinnliga filmskapares villkor
Skriftlig fråga 2000/01:868 av Larsson, Ewa (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-12
- Anmäld
- 2001-03-20
- Besvarad
- 2001-03-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:868
av Ewa Larsson (mp) till kulturminister Marita Ulvskog om kvinnliga filmskapares villkorFör några år sedan beslutade riksdagen om en ny svensk filmpolitik. Då fastställdes att en av de samlade insatser som skulle göras var att förbättra de kvinnliga filmskaparnas villkor.
Hur har det gått, för nog borde vi väl kunna utläsa något resultat i dag? 1993/94 beviljade filmkonsulenterna 11 kvinnliga regissörer förhandsstöd för långfilmsproduktion och 19 män. Nästan dubbelt upp på manssidan.
År 2000 fick 9 kvinnliga regissörer förhandsstöd för långfilm och 17 män, nästan dubbelt så många män, igen. Inget har hänt. Men kanske kvinnliga regissörer dominerar när det gäller kortfilm och dokumentär. 1993/94 beviljades 10 kvinnor kort- och dokumentärfilms stöd och 21 män. Mer än dubbelt så många män alltså. År 2000 beviljades 35 stöd varav 13 till kvinnor och 22 till män, dubbelt upp till männen igen.
För att ytterligare spä på med den krassa verkligheten så kan jag påminna om att utav 35 svenska långfilmsproduktioner som visades på Göteborgs filmfestival så hade endast 5 kvinnliga regissörer. Och när pressen talade om det fantastiska filmåret 2000 så var det i stort sett endast manliga regissörer som uppmärksammades. Detta är oacceptabelt, det verkar som om ingenting gjorts för att förbättra de kvinnliga filmskaparnas villkor.
Därför vill jag fråga:
Hur avser ansvarig minister verka för att villkoren för de kvinnliga filmskaparna förbättras?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:868 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog
Svar på fråga 2000/01:868 om kvinnliga filmskapares villkor
Kulturminister Marita Ulvskog
Ewa Larsson har frågat mig hur jag avser att verka för att villkoren för de kvinnliga filmskaparna förbättras.
I samband med att 2000 års filmavtal redovisades för riksdagen gjorde regeringen bedömningen att inriktningen på de framtida insatserna för filmen bl.a. bör vara att förbättra kvinnliga filmskapares villkor (prop. 1998/99:131). Regeringen har i enlighet därmed beslutat att ett mål för statens filmstöd är att genom Svenska Filminstitutet förbättra kvinnliga filmskapares villkor. Vidare har regeringen angett som ett generellt mål för Filminstitutet att främja en samhällsutveckling som kännetecknas av bl.a. jämställdhet mellan kvinnor och män.
Under år 2000, som är det första löpåret för det nya femåriga filmavtalet, har 35 % av antalet förhandsstöd för långfilm beviljats filmprojekt med kvinnliga regissörer. För kort- och dokumentärfilm är motsvarande siffra 37 %. Det motsvarar, enligt uppgifter från Filminstitutet, mer än väl den andel av ansökningarna som kommer från kvinnliga regissörer. Det går också att skönja en viss ökning av andelen kvinnliga regissörer som fått stöd vid en jämförelse av år 2000 med de sista åren på 1990-talet.
Förbättrade villkor för kvinnliga filmskapare handlar dock om mycket mer. En huvuduppgift för den nya svenska filmpolitiken är att vitalisera hela produktionsmiljön. Det är viktigt att det finns producentmiljöer där inte minst oberoende producenter får möjlighet att vara konstnärligt drivande och där de får möjlighet till noggranna förberedelser av sina filmer. Det behövs också mer tid för manusbearbetningar och utveckling av filmidéer. 2000 års filmavtal omfattar mot den bakgrunden flera former av utvecklingsstöd som jag är övertygad om kommer att innebära att fler kvinnor kan ta klivet till en kort- eller långfilmsproduktion.
När man så småningom ser tillbaka på de samlade effekterna av 2000 års filmavtal, har jag stora förhoppningar om att vi ska kunna se att den svenska filmbranschen har blivit mindre mansdominerad.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.