kvalitet och kostnader
Skriftlig fråga 2003/04:1236 av Grönlund Krantz, Anna (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-05-21
- Anmäld
- 2004-05-24
- Besvarad
- 2004-05-26
- Svar anmält
- 2004-05-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 maj
Fråga 2003/04:1236
av Anna Grönlund Krantz (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om kvalitet och kostnaderSACO presenterade nyligen en rapport om olika gruppers livslöner i förhållande till utbildningen. Där visade det sig klart och tydligt att gymnasielärare går back på sin utbildning, jämfört med om studenten valt att börja arbeta direkt efter gymnasiet. Han eller hon kommer aldrig att komma i kapp.
Statusen för lärarna har också sjunkit, färre och färre känner sig motiverade att söka och slutföra lärarutbildningar. 20 % av de behöriga utexaminerade lärarna i varje årskull kommer inte att arbeta som lärare. Förskolorna bågnar av barn, men där är det ingen som vill arbeta längre och platserna på förskollärarprogrammet gapar tomma. Mycket beror på de låga lönerna och den obefintliga chansen till karriärmöjligheter, med högre lön som följd. Högre utbildning lönar sig alltså mycket dåligt.
Om kommuner nu väljer att inte fullfölja det löneavtal om ett 20-procentigt lönelyft på fem år, kommer det att påverka skolan ytterligare i negativ riktning. I mitt hemlän finns fyra kommuner av de tio värsta syndarna. Det är Pajala, Jokkmokk, Luleå och Kalix som inte verkar nå upp till löneavtalen. I Luleå krävs det stora insatser för att de lärare som hittills under avtalsperioden enbart har fått 12 % ska hinna nå upp till de 20 procenten.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsministern:
Vad avser ministern att göra för att lärarna ska få löner som gör att vi får fler studenter som söker sig till lärarutbildningarna?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1236 besvarad av Thomas Östros
den 26 maj
Svar på fråga 2003/04:1236 om kvalitet och kostnader
Utbildningsminister Thomas Östros
Anna Grönlund Krantz har frågat mig vad jag avser att göra för att lärarna ska få löner som gör att fler studenter söker sig till lärarutbildningarna.
Jag vill börja med att slå fast att läraryrket är ett attraktivt yrke. Det vet vi genom att många söker sig till lärarutbildningarna. Det är få yrken där den personliga kompetensen, intresset och engagemanget kan få så stort utrymme som i läraryrket. Den nya lärarutbildningen som startade hösten 2001 har också påtagligt ökat intresset för lärarutbildningen. Den är mer flexibel än den tidigare och studenterna har under utbildningens gång större möjligheter att inrikta sig mot den verksamhet inom skolan som passar dem bäst och där behovet är stort. Detta upplevs som positivt av studenterna. Det är också lika många som fullföljer utbildning till lärare som det är som fullföljer andra utbildningar som leder till yrkesexamen i högskolan.
Antalet sökande till lärarutbildningarna ökar nu efter att ha varit vikande under ett antal år. Antalet förstahandssökande ökade från 17 062 år 2002 till 18 320 år 2003 och 19 380 år 2004. Antalet antagna till lärarutbildningarna har ökat kraftigt under senare år, sedan mitten av 1990-talet med ungefär 50 %. Antalet antagna har ökat från 9 660 år 1997 till 15 350 år 2002 och 15 000 år 2003.
Genom den nya lärarutbildningen har regeringen kraftigt ökat förutsättningarna att utveckla och stärka läraryrket. Genom lärarutbildningens ökade forskningsanknytning, inrättandet av den utbildningsvetenskapliga kommittén och dess resurser för utbildningsvetenskaplig forskning samt de nyligen etablerade forskarskolorna har verktyg skapats för ytterligare utveckling av läraryrket och för att fler personer som är praktiskt verksamma i skolan kommer att bidra till utvecklingen. Detta är viktigt när man betänker möjligheterna till karriärutveckling i ett yrke och yrkets status och attraktivitet.
Intresset för att söka sig till och stanna kvar i ett yrke är i hög grad förbundet med löne- och anställningsvillkoren. Här har arbetsmarknadens parter ett stort ansvar. Kommunerna som arbetsgivare måste erbjuda en god arbetsmiljö och en arbetssituation med utvecklingsmöjligheter.
Regeringen ger i skolutvecklingsprojektet Attraktiv skola stöd till ett antal kommuner som arbetar medvetet med att skapa karriär- och utvecklingsmöjligheter för lärare. Syftet med Attraktiv skola är att de kommuner som ingår i projektet ska kunna visa på särskilt intressanta och stimulerande utvecklingsmöjligheter för lärare. Den verksamhetsförlagda delen i den nya lärarutbildningen skapar också goda utvecklingsmöjligheter för lärare. Lärarorganisationerna arbetar aktivt för att utveckla karriärtjänster eller utvecklingsupppdrag för lärare.
När det gäller att fullfölja det löneavtal som träffats mellan arbetsgivarna och lärarorganisationerna förutsätter jag att båda parter lever upp till vad som överenskommits. För att ge kommunerna bättre förutsättningar för att anställa fler lärare tillför staten successivt kommunsektorn ökade statsbidrag, bland annat genom den riktade satsningen på personalförstärkningar i skola och fritidshem. Genom satsningen kommer 15 000 nya lärare och andra specialister att kunna anställas. Härigenom får lärarna i skolan fler kollegor att samarbeta med, vilket bidrar till bättre arbetsförhållanden i skolan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.