Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kvalifikationskrav på utländsk arbetskraft

Skriftlig fråga 2001/02:38 av Nyström, Elizabeth (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-09-27
Anmäld
2001-10-02
Besvarad
2001-10-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 september

Fråga 2001/02:38

 av Elizabeth Nyström (m) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om kvalifikationskrav på utländsk arbetskraft

Enligt Trä- och skogsfacket står skogsbranschen inför en krisartad situation om inte fler vill arbeta inom skogen. Redan för tre år sedan fanns det en eftersläpning på 600 säsongsarbetare enbart i Västerbotten.

I år ville en skogsentreprenör från Åsele anställa elva litauiska medborgare som röjare och planterare, men Migrationsverket avslog ansökan på grund av att länsarbetsnämnderna i de fyra nordligaste länen anser att jobben i första hand ska gå till den lokala arbetsmarknaden. En marknad som alltså lider brist på kvalificerad arbetskraft.

Enligt en tjänsteman på arbetsförmedlingen skulle det gått lättare om det handlat om "kvalificerad" arbetskraft. För storföretag inom IT- och läkemedelsbranschen som vill anställa kvalificerad utländsk personal, s.k. nyckelpersoner, finns inga hinder. För de som anställs råder t.o.m. skattefrihet.

Dessa personer är knappast kvalificerade för att plantera eller röja skog. Till detta krävs andra kvalifikationer, t.ex. att man kan acceptera fysisk ansträngning och låg lön. Ett av Sveriges största problem är att landet har brist på personer som är villiga att utföra den sortens arbete.

Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att utländska säsongsarbetare ska anses tillräckligt kvalificerade för att utföra fysiskt arbete i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:38 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 3 oktober

Svar på fråga 2001/02:38 om kvalifikationskrav på utländsk arbetskraft

Näringsminister Björn Rosengren

Elizabeth Nyström har frågat bistånds- och migrationsminister Maj-Inger Klingvall vilka åtgärder hon avser vidta för att utländska säsongsarbetare ska anses tillräckligt kvalificerade för att utföra fysiskt arbete i Sverige. I frågor som gäller utländsk arbetskraft har Maj-Inger Klingvall och jag ett delat ansvar, där hon svarar för det grundläggande regelverket medan jag har hand om arbetsmarknadsfrågorna. Eftersom frågeställaren framför allt uppehåller sig vid dessa är det jag som ska svara på frågan.

Bakgrunden till frågan är att Migrationsverket avslagit ansökningar om arbetstillstånd för en grupp litauer, som erbjudits säsongsarbete som röjare och planterare hos en skogsentreprenör i Åsele. Avslaget uppges ha skett utifrån en bedömning av de fyra nordligaste länsarbetsnämnderna innebärande att platserna kan tillsättas med svenska arbetssökande.

Arbetsförmedlingen ska också ha uppgett att det är svårare för okvalificerad än för kvalificerad arbetskraft att få tillstånd. Ett uttalande Elizabeth Nyström ställer sig frågande till med tanke på arbetsinnehållet i de aktuella arbetserbjudandena.

Jag kan inte närmare gå in på besluten om avslag från Migrationsverket eller uttalandena från arbetsförmedlingen men vill mer allmänt säga följande:

Arbetsförmedlingen har till uppgift att hjälpa arbetsgivaren att finna önskad arbetskraft. Om sådan inte finns att tillgå i Sverige eller inom EU/EES finns möjlighet för en arbetsgivare att tillfälligt anställa personer från andra länder för att täcka tillfällig brist på arbetskraft. När det gäller ansökningar om säsongsarbetstillstånd som avser arbete huvudsakligen inom trädgårdsnäringen under tiden den 1 april@1 november tillämpas sedan början av 1990-talet ett förenklat ansökningsförfarande. Migrationsverket har delegerat beslutsrätten till länsarbetsnämnderna för arbeten som inte överstiger tre månader. Länsarbetsnämnden fastställer inför varje säsong, efter önskemål från arbetsgivare och i samråd med facklig organisation, kvoter för säsongsarbetstillstånd. Antalet beviljade tillstånd har ökat @ år 2000 beviljades 6 400 tillstånd av länsarbetsnämnderna. Ansökningar för längre tider än tre månader eller utanför den överenskomna säsongen, handhas på sedvanligt sätt av Migrationsverket, som ska hämta in länsarbetsnämndens bedömning innan beslut fattas. Länsarbetsnämnden ska i sin tur ta in synpunkter från facklig organisation.

Tillståndsgivningens främsta utgångspunkt är alltså en bedömning av om det går att få fram arbetskraft i Sverige eller inom EU/EES. De arbetssökandes kvalifikationer måste alltid bedömas utifrån de krav arbetet ställer och prövas i varje enskilt fall. Att tillstånd kan ges även för arbeten där det inte ställs krav på hög utbildning visar själva förekomsten av säsongsarbetstillstånden.

Även om regeringens mål om 4 % arbetslöshet uppnåddes i höstas, finns fortfarande många arbetslösa personer. Vi ska också komma ihåg att de regionala skillnaderna är stora. I de fyra nordligaste länen, och speciellt i inlandskommunerna, ligger arbetslösheten över rikssnittet. Det är framför allt i Västerbottens län som den ökade efterfrågan på arbetskraft fått ett rejält genomslag.

Aktivitetsgarantin, som infördes i full skala för ett drygt år sedan, har kunnat hjälpa många arbetslösa till en meningsfull sysselsättning. Jag får dock också signaler om svårigheter på vissa håll att hitta lämpliga arbeten för deltagare i garantin. Det är viktigt att arbetsförmedlingen när den söker efter arbetskraft inte bara tänker på de öppet arbetslösa utan också har deltagarna i aktivitetsgarantin i åtanke.

Avslutningsvis vill jag bara påminna om att vi står inför stora förändringar när det gäller arbetskraft från andra länder. EU:s utvidgning kommer att innebära nya möjligheter för arbetstagare från kandidatländerna att söka arbete i Sverige. Arbetsgivarna får också på detta sätt en ökad rekryteringsbas. Statsminister Göran Persson har framhållit att vi redan från anslutningsdagen vill ge arbetstagare från blivande medlemsländer möjlighet att söka arbete i Sverige på samma villkor som gäller för arbetstagare från nuvarande medlemsländer.

Jag kan också informera om att Utrikesdepartementet förbereder information till riksdagen om ett nytt förslag från EU-kommissionen till direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att bedriva verksamhet som anställd eller egenföretagare.

Migrationsverket och AMS lämnade @ i samråd med arbetsmarknadens parter @ i april 2001 en rapport till regeringen med förslag till vad som kan göras inom ramen för gällande ordning för att bättre tillgodose behoven av arbetskraft inom bristyrken. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av de förändringar vi står inför när det gäller svenska arbetsgivares tillgång på utländsk arbetskraft och det regelverk som redan finns för säsongsarbetare från tredje land, bedömer jag det inte som nödvändigt med några särskilda initiativ från regeringens sida när det gäller säsongsarbetstillstånden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.