kvalificerad yrkesutbildning (KY)
Skriftlig fråga 2003/04:34 av Sjösten, Ulf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-09-26
- Anmäld
- 2003-09-30
- Besvarad
- 2003-10-01
- Svar anmält
- 2003-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:34
av Ulf Sjösten (m) till utbildningsminister Thomas Östros om kvalificerad yrkesutbildning (KY)Kvalificerad yrkesutbildning har bedrivits i Sverige sedan 1997. Bland huvudmännen finns kommuner, privata utbildningsföretag och stiftelser. Utbildningen bedrivs i samarbete med näringsliv, högskola och kommun.
I Sverige finns i dag 350 olika KY-utbildningar med totalt 12 500 studenter.
Enligt uppgift är ett stort problem för huvudmännen att högskolor och universitet har ett beräkningssätt när det gäller att offerera externa kurser som gör att det reella timpriset blir mycket högt.
Ofta ligger timersättningen på mellan 2 500 och 4 000 kr per timme.
Samarbetet mellan KY-utbildningarna och högskolor och universitet är en av de viktiga nycklarna till framgång där kostnaderna för de externa utbildningarna har blivit ett allt större problem.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att normalisera kostnaderna för de externa kurser som erbjuds KY-utbildningarna från högskolor och universitet?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:34 besvarad av Thomas Östros
den 1 oktober
Svar på fråga 2003/04:34 om kvalificerad yrkesutbildning (KY)
Utbildningsminister Thomas Östros
Ulf Sjösten har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att normalisera kostnaderna för de externa kurser som erbjuds kvalificerad yrkesutbildning (KY) från högskolor och universitet.
Resurstilldelningen för högre utbildning sker enligt ett i hög grad decentraliserat system. Inom ramen för det belopp som anvisas ett lärosäte för den grundläggande högskoleutbildningen är det lärosätet självt som fördelar resurserna på olika utbildningar. Resursbehoven ser olika ut för olika utbildningar och det är lärosätet som ska bedöma dessa behov och göra de avvägningar som behövs.
I regleringsbrev avseende anslag till universitet och högskolor anger regeringen att universitet och högskolor vid sidan av inkomster från anslag på statsbudgeten även får disponera inkomster som erhålls i form av avgifter och bidrag i den egna verksamheten för bland annat beställd utbildning och uppdragsutbildning. Samtliga kostnader som finansieras på detta sätt, inklusive verksamhetens andel av gemensamma kostnader ska täckas av dessa medel (full kostnadstäckning). Med beställd utbildning avses här högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte eller högskoleutbildning enligt avtal med annan statlig finansiär, exempelvis kurser som lärosätet ger inom ramen för KY. Olika utbildningar kostar olika mycket och detta gäller såväl för det ordinarie utbildningsutbudet som för utbildning som ges mot avgift. En normering av avgiften vore därför olycklig.
Mot bakgrund av vad jag nu anfört avser jag inte att vidta några åtgärder för att normalisera kostnaderna för universitetens och högskolornas kurser inom den kvalificerade yrkesutbildningen.
Avslutningsvis vill jag framhålla att ett fortsatt gott samarbete mellan KY och högskolan är angeläget och värdefullt för båda parter. Jag är övertygad om att detta samarbete kan fortsätta inom ramen för nuvarande decentraliserade system för avgiftssättning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.