Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kurdistan

Skriftlig fråga 2002/03:49 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-10-17
Inlämnad
2002-10-17
Besvarad
2002-10-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2002-10-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 oktober

Fråga 2002/03:49

 av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Anna Lindh om Kurdistan

Den autonoma zonen av irakiska Kurdistan är omgiven av enbart fiender. I norr finns Turkiet som inget hellre ser än att självbestämmandet misslyckas. En permanentning av självstyret skulle med största sannolikhet innebära att kurder i Turkiet, Syrien och Iran skulle kräva något liknande. Hotet från Bagdadregimen är uppenbart. I den av Saddam ockuperade delen av Kurdistan pågår en etnisk rensning. Saddam Hussein fördriver de kurder som bor i bl.a. oljestäderna Kirkuk och Khaniqin. De som lyckas fly lever i flyktingläger runtom i den autonoma zonen av irakiska Kurdistan. Samtidigt som USA rustar för krig mot Irak pågår en demokratisk process i irakiska Kurdistan. Det kurdiska regionala parlamentet öppnades den 4 oktober i år med alla valda ledamöter närvarande. Man har nyligen infört en lagstiftning som avskaffar den tidigare strafflindringen vid hedersrelaterade brott. Den påbörjade demokratiseringsprocessen förtjänar allt upptänkligt stöd. Den allt överskuggande problematiken är dock säkerheten i regionen. Visa av tidigare erfarenheter då USA efter Gulfkriget svek de irakiska kurderna är det nödvändigt att världssamfundet ger irakiska Kurdistan internationella garantier för att säkerheten i den autonoma zonen ska upprätthållas. Dessa garantier bör offentliggöras och inte hemlighållas.

Jag vill fråga utrikesminister Anna Lindh:

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att FN ska ge den autonoma zonen av irakiska Kurdistan internationella garantier för att säkerheten ska upprätthållas till dess att full autonomi och en överenskommelse om en federation inom Iraks gränser är uppnådd?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:49 besvarad av Anna Lindh

den 24 oktober

Svar på frågorna 2002/03:48 om följder av ett anfall mot irakiska Kurdistan och 49 om Kurdistan

Utrikesminister Anna Lindh

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att befolkningen i norra Irak ska få gasmasker, mediciner och mat i händelse av att Saddam Hussein anfaller norra Irak, samt vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att FN ska garantera upprätthållen säkerhet till dess full autonomi, och en överenskommelse om en federation inom Iraks gränser, är uppnådd. Jag väljer att besvara de båda frågorna i samma svar.

Sverige stöder kurdernas begränsade självstyre i norra Irak, som överenskommits mellan den irakiska centralmakten i Bagdad och företrädare för befolkningen i norra Irak. Samtidigt erkänner Sverige Iraks suveränitet, som även omfattar de norra delarna av landet. Det är upp till irakierna själva att avgöra vilken styresform som Irak ska ha i framtiden. FN:s resolutioner nämner inget om vilken ledning landet ska ha, men från svensk sida är vi förvissade om att en demokratisk framväxt gynnas bäst när alla grupper har möjlighet att vara representerade.

Den svenska regeringen känner stark solidaritet med det kurdiska folket. Vi välkomnar den demokratiseringsprocess som har påbörjats i norra Irak och stöder på olika sätt den ekonomiska och sociala utvecklingen i området. Det är angeläget att kurderna ges möjlighet att utöva sina mänskliga rättigheter. Kurderna, liksom andra minoriteter, har rätt att ha ett eget kulturliv, utöva sin religion och använda sitt eget språk.

Jag har stor förståelse för den kurdiska civilbefolkningens oro inför framtiden och risken för fortsatta övergrepp från Saddam Husseins regim. FN:s säkerhetsråd har i resolution 688 från 1991 fördömt förtrycket mot kurderna och har sedan dess fortsatt att följa frågan. Skydd för mänskliga rättigheter och värnande om den irakiska civilbefolkningen i hela Irak är centrala element i FN:s och EU:s agerande gentemot Irak. Sverige understryker vikten av att största möjliga ansträngningar görs för att skydda civilbefolkningen i norra, liksom i övriga delar av Irak, vid en eventuell väpnad konflikt.

FN:s säkerhetsråd har en central roll när det gäller att avgöra vilka eventuella insatser som kan komma att krävas för att skydda olika befolkningsgrupper i Irak när sanktionerna väl hävs. Som Ulla Hoffmann nämner tilldelas norra Irak redan i dag 13 % av Iraks oljeintäkter, genom FN:s humanitära distributionsprogram.

Sverige ger sedan ett flertal år humanitärt bistånd till norra Irak. Förra året uppgick detta bistånd till totalt 45 miljoner kronor och kanaliserades via ett antal enskilda humanitära organisationer. Organisationerna bedriver verksamhet inom områdena vatten och sanitet, minröjning, återuppbyggnad av bostäder, skolor och kliniker samt förstahjälpenprogram.

Sverige är den fjärde största bidragsgivaren till den av FN upprättade vaktstyrkan UNGCI, som ger assistans åt internationell personal som arbetar med humanitära program i norra Irak. Sedan 1991 har vi givit vaktstyrkan totalt 100 miljoner kronor i bidrag. Vi har även tagit initiativ i FN till att andra länder ska bidra eller höja sina bidrag till UNGCI.

Det finns således en stor beredskap för att överväga lämpliga åtgärder, om den situation som Ulla Hoffmann hänvisar till skulle uppstå. Sverige kommer att fortsätta att aktivt stödja utvecklingen i norra Irak, i samarbete med FN, EU och andra relevanta fora.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.