kurdiska författares rätt att publicera sig på sitt modersmål
Skriftlig fråga 2001/02:855 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-03-08
- Anmäld
- 2002-03-12
- Besvarad
- 2002-03-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:855
av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om kurdiska författares rätt att publicera sig på sitt modersmålDet kurdiska språket med dess olika dialekter har beskrivits och analyserats av språkforskare världen över. Dess karaktär och ursprung har klarlagts. Likafullt anser turkiska myndigheter att detta språk inte existerar. Språket med dess olika dialekter talas av miljontals människor i flera länder i Mellanöstern. Det finns åtskilliga författare som skriver litteratur på detta icke existerande språk. Märkligt nog förstår miljontals människor också vad dessa författare skriver på detta icke existerande och påhittade språk. Kärleksdikter på kurdiska drabbas av turkiska myndigheters bannbulla och anklagas för "separatism" och betraktas som angrepp på den kurdiska statsbildningen. För andra gången inom ett år ställs den svensk-kurdiske författaren och flera andra författare inför rätta i Turkiet anklagad för "separatism". Alla dessa absurditeter kan inte förklaras med annat än att den turkiska regeringen och landets härskande myndigheter inte inser de verkliga förhållandena i landet och tillgriper de mest bisarra metoder för att dölja dessa. I spåren av dessa strävanden ökar turkiska myndigheters brott mot demokrati och mänskliga rättigheter.
Jag vill fråga utrikesminister Anna Lindh:
Vilka åtgärder avser Sverige att vidta som enskild stat och medlem av EU för att författare ska tillförsäkras den mänskliga och demokratiska rättigheten att skriva och publicera sig på sitt eget språk i Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:855 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 2001/02:855 om kurdiska författares rätt att publicera sig på sitt modersmål
Utrikesminister Anna Lindh
Murad Artin har frågat mig vilka åtgärder Sverige avser att vidta som enskild stat och medlem av EU för att författare ska tillförsäkras den mänskliga och demokratiska rättigheten att skriva och publicera sig på sitt eget språk i Turkiet.
Jag delar Murad Artins oro över de inskränkningar i yttrande- och åsiktsfriheten som fortfarande förekommer i Turkiet. Att författare som t.ex. skriver om ett kurdiskt språk och har en kurdisk identitet åtalas för separatism är oacceptabelt. Det är mycket allvarligt att åtal mot den svensk-turkiske författaren Mehmed Uzun återigen har väckts. Åtalet är inte förenligt med respekt för yttrande- och åsiktsfrihet i ett kandidatland.
Det är angeläget att alla människor i Turkiet har möjlighet att använda sig av sitt modersmål, oavsett ursprung. EU ställer krav på Turkiet om iakttagande av fundamentala mänskliga och kulturella rättigheter. Detta innebär bl.a. upphävande av alla förbud mot radio- och TV-sändningar på andra språk än turkiska. Det är positivt att förbudet mot användandet av andra språk än turkiska hävdes i förra årets grundlagsreform som ett led i Turkiets EU-anpassning. Men som framgår bl.a. av det fall som beskrivs ovan, återstår en hel del åtgärder från turkisk sida innan rätten till att bruka sitt modersmål säkerställs i Turkiet.
Regeringen kommer såväl bilateralt som inom ramen för EU att fortsätta kräva att Turkiet vidtar reformer i syfte att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna. Ett stärkande av de rättsliga garantierna för yttrande- och åsiktsfrihet samt undanröjandet av att alla rättsregler mot att använda sig av sitt modersmål i radio- och TV-sändningar är prioriterade mål. Vice statsminister Lena Hjelm-Wallén tog upp dessa frågor med den turkiska regeringen vid sitt besök i januari i år.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.