Kurdernas representation vid förhandlingarna om Turkiets medlemskap i EU
Skriftlig fråga 2006/07:15 av Johnson, Jacob (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-10-12
- Inlämnad
- 2006-10-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-10-20
- Svar anmält
- 2006-10-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:15 Kurdernas representation vid förhandlingarna om Turkiets medlemskap i EU
av Jacob Johnson (v)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Den senaste tiden har vi fått information om ökad tortyr och misshandel av kurder i Turkiet. Vid demonstrationer i bland annat Diyarbakir, Batman, Mardin i turkiska Kurdistan attackerade turkisk militär civila kurder. Ett begravningståg attackerades och minst åtta kurder, däribland barn, mördades av säkerhetsstyrkorna. Vid demonstrationen i Diyarbakir arresterades 217 barn som var på väg till skolan. Barnen bakbands till händer och fötter. De är nu frisläppta men står fortfarande åtalade och ska ställas inför rätta. Författare arresteras därför att de lyfter den kurdiska frågan och folkmordet på armenier med flera 1915. Barnböcker av Astrid Lindgren som översatts till kurdiska släpps inte in i landet utan anses vara ett hot mot den turkiska staten och förolämpa Kemal Atatürk. Turkiet har visserligen genomfört nya lagar men lagarna måste också följas, de får inte bli en produkt på ett papper. Militärens inflytande i det nationella säkerhetsrådet måste försvinna helt, kvinnors mänskliga rättigheter måste säkerställas, kurdernas rätt till sina mänskliga rättigheter är en självklarhet. De människorättsorganisationer som kämpar för mänskliga rättigheter måste få göra det utan att trakasseras av den turkiska militären. Köpenhamnskriterierna måste uppfyllas. Turkiet ska nu få börja förhandla om medlemskap i EU. Kurderna torde vara de som bäst kan utvärdera och vittna om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och efterlevs i Turkiet. Det är därför inte mer än rimligt att kurdiska organisationer har möjlighet till inflytande vid förhandlingarna. Min fråga till utrikesminister Carl Bildt är därför:
Vilka åtgärder har ministern för avsikt att vidta för att kurdernas erfarenheter om hur Turkiet efterlever de mänskliga rättigheterna ska tas till vara i de kommande medlemsförhandlingarna?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:15 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2006/07:15 Kurdernas representation vid förhandlingarna om Turkiets medlemskap i EU
Utrikesminister Carl Bildt
Jacob Johnson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kurdernas erfarenheter om hur Turkiet efterlever de mänskliga rättigheterna ska tas till vara i de kommande medlemskapsförhandlingarna.
Turkiet har gjort viktiga framsteg de senaste åren, samtidigt som mycket återstår att förbättra när det gäller till exempel yttrandefrihet, militärens inflytande, kvinnors och barns åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och skyddet av minoriteter. Den positiva utvecklingen måste fortsätta och konsolideras. Jag delar Jacob Johnsons uppfattning att de nya lagar Turkiet infört som en del av reformprocessen också måste genomföras, och genomsyra samhället som helhet.
Vårens oroligheter i sydöstra Turkiet bottnar i hög grad i den sociala och ekonomiska eftersatthet som länge präglat området. Den har i sin tur försvårats av den väpnade kamp som den av Europeiska unionen terroriststämplade gruppen PKK fört mot såväl civilbefolkning som regeringsstyrkor. Hittills i år har 400 civila omkommit eller skadats och minst 100 turkiska soldater har fått sätta livet till. Dock måste all terroristbekämpning i Turkiet, liksom i alla andra länder, bedrivas med full respekt för folkrätten, de mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten. Jag beklagar djupt att oskyldiga människor fick sätta livet till i samband med oroligheterna. Övervåld i syfte att upprätthålla lag och ordning kan aldrig accepteras.
När det gäller kurdernas erfarenheter och betydelsen av att dessa tas till vara i förhandlingarna kan det konstateras att Turkiet, liksom övriga kandidatländer, företräds av sin demokratiskt valda regering. I regeringen ingår också turkiska medborgare av kurdiskt ursprung.
Deras uppgift är inte att representera en särskild etnisk folkgrupp utan befolkningen i sin helhet.
Detta betyder dock inte att kurdiska organisationer saknar inflytande, eller att kurders erfarenheter och frågor inte uppmärksammas i förhandlingarna. Turkiets uppfyllande av de politiska Köpenhamnskriterierna bevakas löpande av Europeiska kommissionen och medlemsstaterna. Kriterierna innebär bland annat att Turkiet måste ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. Kommissionens årliga översynsrapport om Turkiet är den kanske mest omfattande analys som regelbundet görs av utvecklingen med fokus på Köpenhamnskriterierna. Rapporten är central för framstegen i förhandlingarna. I framtagandet av rapporten konsulteras självklart en mängd enskilda organisationer, även kurdiska. Det är välkommet att det civila samhället involveras i detta sammanhang.
Från svensk sida är och förblir vi aktiva att i EU-sammanhang lyfta fram vikten av en förstärkt dialog med det civila samhället, inklusive företrädare för etniska och religiösa minoriteter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.