Kurdernas framtid i Turkiet
Skriftlig fråga 2005/06:1424 av Qarlsson, Annika (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-18
- Anmäld
- 2006-04-19
- Besvarad
- 2006-04-26
- Svar anmält
- 2006-04-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 april
Fråga 2005/06:1424 av Annika Qarlsson (c) till utrikesminister Carin Jämtin (s)
Kurdernas framtid i Turkiet
Sju människor, däribland tre barn, har dödats och minst 300 skadats i de värsta kravaller som sydöstra Turkiet har upplevt på över tio år. Turkisk polis och kurdiska demonstranter har drabbat samman för fjärde dagen i följd i regionhuvudstaden Diyarbakir, och oroligheterna sprider sig till flera andra städer. En del varnar nu för risken att inbördeskrig återupptas mellan kurdisk gerilla och turkiska säkerhetsstyrkor, ett krig som skördat många liv.
När Erdogan erkände att det existerar en ”kurdisk fråga” var det många som hoppades att kurdernas rättigheter äntligen skulle börja respekteras. Ett hopp som också stärktes när Turkiet inledde medlemskapsförhandlingar med EU.
I irakiska Kurdistan har man fått självstyre, eget parlament, en regional regering, undervisning i kurdiska och flera kurdiska tv-kanaler. Men i Turkiet har de inte fått något ökat självstyre eller de har fortfarande problem att få använda sitt språk i skolor och universitet. Kurderna i Turkiet ställer rättmätiga krav och missnöjet växer när inga förbättringar sker.
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att säkra kurdernas rättigheter i Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1424 besvarad av Carin Jämtin
den 26 april
Svar på fråga 2005/06:1424 om kurdernas framtid i Turkiet
Utrikesminister Jan Eliasson
Annika Qarlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra kurdernas rättigheter i Turkiet.
Jag beklagar djupt att oskyldiga människor fått sätta livet till i samband med den senaste tidens oroligheter i sydöstra Turkiet. Det är angeläget att myndigheterna inte använder övervåld för att upprätthålla lag och ordning. Jag vill samtidigt understryka att regeringen tar avstånd från de våldsyttringar som förekommit i demonstrationerna, liksom från det våld och de terroristattacker som spritt sig till andra städer i landet.
Många bedömare menar att den senaste tidens våldsamma händelser inte främst är ett utslag av missnöje från den kurdiska befolkningen i gemen. Det handlar snarare om en intern maktkamp inom såväl PKK som den kurdiska politiska rörelsen, där vissa vill använda våld som ett politiskt vapen. Det bör i sammanhanget erinras om att PKK sedan flera år finns på EU:s lista över terroristorganisationer. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att all terroristbekämpning i Turkiet, som i alla andra länder, måste bedrivas med full respekt för folkrätten, de mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten.
Många kurder i Turkiet lever under svåra ekonomiska och sociala förhållanden. Det förekommer också en oacceptabel diskriminering av kurderna i fråga om kulturella rättigheter. Dessa frågor står ständigt på dagordningen i såväl EU:s som Sveriges kontakter med den turkiska regeringen och utgör en viktig del av EU-medlemskapsprocessen. Detta understryks bland annat i EU-kommissionens översynsrapporter om Turkiet och i de centrala dokument som fastslår principerna för processen.
Vissa positiva åtgärder har vidtagits från regeringens sida, såsom ökade möjligheter att använda det kurdiska språket, bland annat i radio- och tv-sändningar. Många lokala borgmästare i kurddominerade områden representerar kurdiska partier, och det finns i dag en tydligare insikt i det turkiska samhället om vad som behöver göras. Mycket konkret arbete återstår dock. Det är positivt att regeringen, trots kritik från oppositionen, har gjort klart att man inte tänker låta sig provoceras av den senaste tidens våldsamheter utan fortsätta på den inslagna reformvägen. Jag kan försäkra att denna fråga fortsatt kommer att tillhöra de mest intensivt granskade och diskuterade i såväl EU:s som andra medlemsländers dialog med Turkiet. Sverige kommer att fortsätta att ha ett starkt engagemang i frågorna rörande kurdernas rättigheter i Turkiet och vi kommer att arbeta aktivt med dessa frågor inom EU och i våra kontakter med Turkiet.
Utöver vårt politiska och diplomatiska engagemang ger också Sverige bidrag till enskilda organisationer och institutioner i Turkiet och Sverige, som tillsammans arbetar med dessa frågor. Jag hoppas att vi också härigenom ska kunna främja en positiv utveckling som förbättrar kurdernas situation och stärker respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.