kurderna och Turkiets ansökan om EU-medlemskap
Skriftlig fråga 2000/01:987 av Larsson, Hillevi (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-29
- Anmäld
- 2001-04-03
- Besvarad
- 2001-04-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 mars
Fråga 2000/01:987
av Hillevi Larsson (s) till utrikesminister Anna Lindh om kurderna och Turkiets ansökan om EU-medlemskapI Turkiet finns det lagar som bl.a. innebär att politiska partier inte ens får nämna kurdernas existens, att kurder måste ge sina barn turkiska namn och att kurdiska barn inte får utbildas på något annat språk än turkiska. Det enda brott de flesta av de tiotusentals kurder som sitter i turkiska fängelser begått är att de brutit mot dessa lagar som förnekar deras existens som kurder, förnekar dem rätten att använda sitt språk och förnekar dem andra mänskliga rättigheter.
I dag är Turkiet kandidatland för medlemskap i EU. Trots att detta är ett lysande tillfälle att sätta press på Turkiet när det gäller kurdfrågan, nämns kurderna inte i den resolution där EU klargör kraven på Turkiet för EU-medlemskap. Om Turkiet inte får det inskrivet i denna resolution att minoriteter handlar om kurder kommer man aldrig att ge kurderna några rättigheter. Enligt turkiska myndigheter består nämligen minoritetsgrupperna i Turkiet enbart av några kristna grupper.
Vad gör utrikesministern för att föra in kurdfrågan i medlemskapsförhandlingarna och därigenom ställa krav på respekt för mänskliga rättigheter i Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:987 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 2000/01:987 om kurderna och Turkiets ansökan om EU-medlemskap
Utrikesminister Anna Lindh
Hillevi Larsson har frågat mig vad jag gör för att föra in kurdfrågan i medlemskapsförhandlingarna och därigenom ställa krav på respekt för mänskliga rättigheter i Turkiet.
I det partnerskap som rådet antog den 8 mars anges ett antal prioriteringar som berör rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Det gäller särskilt kravet på att avskaffa lagar som förbjuder användningen av modersmål i radio- och TV-sändningar, förbättra situationen i sydöstra Turkiet och avskaffa lagar som förhindrar utövandet av kulturella rättigheter, även inom utbildningsområdet. Dessa och andra krav på t.ex. stärkandet av yttrandefriheten är ägnade att leda till förbättringar för hela Turkiets befolkning, inte minst kurder, syrianer/assyrier och andra grupper. Prioriteringarna i partnerskapet är en vägledning för den turkiska regeringen i dess ansträngningar att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna om demokrati, rättsstat, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter.
Den turkiska regeringen antog den 19 mars den första versionen av sitt nationella program för antagande av regelverket. Den svenska regeringens preliminära analys ligger nära den som kommissionen gett uttryck för i sitt pressmeddelande den 26 mars. Ytterligare ansträngningar kommer att krävas av Turkiet inom områden som bl.a. rör dödsstraff och kulturella rättigheter. Det är viktigt att Turkiet i praktiken genomför nödvändiga politiska reformer för att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna.
Det står klart att en förbättrad situation för personer som tillhör minoriteter ingår i EU:s krav på Turkiet och att medlemskapsförhandlingar inte kan inledas förrän dessa krav är uppfyllda. Den svenska regeringen kommer fortsatt att diskutera dessa frågor med Turkiet och tillse att de finns på dagordningen vid EU:s politiska dialog med Turkiet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.