kurder i Syrien
Skriftlig fråga 2001/02:1376 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-24
- Besvarad
- 2002-07-19
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 juni
Fråga 2001/02:1376
av Helena Bargholtz (fp) till utrikesminister Anna Lindh om kurder i SyrienI Syrien lever ca 2,5 miljoner kurder varav de flesta systematiskt förtrycks av den syriska regimen. Landet styrs av Bathpartiet som i mer än 40 år har underkuvat kurderna i landet. Våld, misshandel, tortyr, gripanden och summariska rättegångar tillhör vardagen för dessa utsatta människor. Många utav dem har berövats sina medborgarskap och lever således som statslösa i sitt eget land. Kurder har vidare fråntagits sin äganderätt, rätten att bli anställda och rätten till ransoneringskuponger.
Den syriska regimen förtrycker metodiskt oliktänkande och minoriteter och kränker därmed mänskliga rättigheter.
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att förbättra situationen för kurderna i Syrien?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1376 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 18 juli
Svar på fråga 2001/02:1376 om kurder i Syrien
Utrikesminister Anna Lindh
Helena Bargholtz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen för kurderna i Syrien.
Det stora flertalet kurder i Syrien har syriskt medborgarskap. Dessa syriska kurder är inte utsatta för förföljelser men diskrimineras på olika sätt. De åtnjuter inte fulla minoritetsrättigheter @ kurdiska får t.ex. inte användas som undervisningsspråk @ och deras kulturella uttrycksmöjligheter är begränsade. Personer som är aktiva i de kurdiska partierna riskerar att bli utsatta för godtyckliga frihetsberövanden. Däremot har de samma rättigheter som övriga syrier vad gäller äganderätt, anställning, bidrag, äktenskap etc.
En betydligt mer utsatt situation har de i dag ca 250 000 statslösa kurder som blev offer för den arabiseringskampanj som genomfördes i vissa delar av landet under 1960-talet. Dessa kan inte folkbokföra sig i Syrien. Därmed åtnjuter de inte samma rättigheter som syriska medborgare. De saknar t.ex. rösträtt, rätt att äga fast egendom och har svårigheter att erhålla anställning. En statslös kurdisk man kan inte heller ingå ett legalt giltigt äktenskap med en kvinna som är syrisk medborgare.
Till detta kommer att respekten för de mänskliga rättigheterna i Syrien är fortsatt dålig. En rad av de problem som Helena Bargholtz nämner i sin fråga är därför av generell natur och en realitet för hela befolkningen. Hit hör politiskt förtryck, godtyckliga frihetsberövanden och summariska rättegångar. I vissa fall förekommer också tortyr. Dessa företeelser är i sig mycket allvarliga men kan inte sägas vara riktade särskilt mot den kurdiska befolkningsgruppen.
EU är pådrivande i ansträngningarna att främja de mänskliga rättigheterna. Sverige agerar i dessa frågor både via EU och i de bilaterala kontakterna med Syrien. Senast hade jag tillfälle till att beröra frågan om de mänskliga rättigheterna i Syrien då landets utrikesminister Faruk Al-Sharaa besökte Stockholm i slutet av maj i år. Vi kommer att fortsätta att noggrant följa utvecklingen i Syrien.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.