Kuratorer och psykologer på häktet
Skriftlig fråga 2005/06:421 av Adelsohn Liljeroth, Lena (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-21
- Inlämnad
- 2005-11-21
- Besvarad
- 2005-11-30
- Svar anmält
- 2005-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 november
Fråga 2005/06:421 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Kuratorer och psykologer på häktet
Många av dem som hamnar i häkte i väntan på en rättslig process mår oerhört dåligt. Missbruk, psykiska problem och social misär är inte ovanligt. Präster och ideella organisationer som Kris och Röda Korset gör i många fall en ovärderlig insats i samtal med de häktade, men enligt uppgift finns det sällan tillgång till kurator eller psykolog som kan ge hopp och ta professionella kontakter till exempel med socialtjänst och behandlingshem.
En person med diabetes eller brutet ben får självklart vård, även om han eller hon sitter i häkte.
Jag har under hösten haft mejlkontakt med anhöriga till en häktad man, som känner vanmakt och hopplöshet över sin situation och att det inte finns någon kurator eller psykolog att tala med. Bara prästen och ett par av vårdarna har tagit sig tid att lyssna, men hur mycket kan de göra?
Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Thomas Bodström vilka åtgärder han avser att vidta gällande kriminalvården för att diskutera möjligheterna för häktade personer att samtala med kurator eller psykolog.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:421 besvarad av Thomas Bodström
den 30 november
Svar på fråga 2005/06:421 om kuratorer och psykologer på häktet
Justitieminister Thomas Bodström
Lena Adelsohn Liljeroth har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta gällande kriminalvården för att diskutera möjligheterna för häktade personer att samtala med kurator eller psykolog.
Att bli frihetsberövad innebär att man befinner sig i en svår och utsatt situation. En av kriminalvårdens uppgifter är därför att vidta åtgärder för att ge den häktade det personliga stöd och annan hjälp som han eller hon behöver.
På ett häkte finns en rad personalkategorier med olika utbildning och erfarenhet representerade. Dessutom finns så kallade uppsökande narkomanvårdsteam med uppgift att identifiera missbrukare och ta vara på den häktades egen vilja till förändring. Uppsökarnas verksamhet bidrar till att underlätta en placering på en behandlingsinriktad anstalt, eller behandling under kontraktsvård som kan hjälpa klienten att komma ur sitt drogberoende.
Varje klient har också en kontaktman bland vårdarna på häktet, som är särskilt insatt i klientens situation och som kan vara till stöd och hjälp och planera tiden på häktet.
Kriminalvården har en lång erfarenhet av samverkan med andra huvudmän kring klienter med en många gånger komplicerad problematik. Formerna för denna samverkan utvecklas ständigt och kan aldrig betraktas som avslutade. Ett exempel som förtjänar att nämnas är den samverkan mellan häkte, anstalt och frivård inom Stockholms län och Rättspsykiatriska vårdsektionen i Stockholms läns landsting som ger kriminalvårdens klienter tillgång till en öppenvårdsmottagning med integrerad rättspsykiatri och beroendevård.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.