kunskapslyftet
Skriftlig fråga 1998/99:257 av Johansson, Kenneth (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-01-19
- Anmäld
- 1999-01-26
- Besvarad
- 1999-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 januari
Enligt uppgifter från bl.a. kommuner i Dalarna har det blivit betydligt svårare att erhålla särskilt utbildningsbidrag, vilket drabbar många som studerar vid kunskapslyftet. De som fått avslag på sina utbildningsbidragsansökningar hänvisas av CSN till särskilt vuxenstudiestöd som för den enskilde är ett sämre alternativ. Detta är inte tillfredsställande. Den lånedel som ingår i särskilt vuxenstudiestöd (för arbetslösa) är för många avskräckande, inte minst för de som avser att senare påbörja högskolestudier och då kommer att behöva ta studielån.
Då kostnaden för arbetslöshetsförsäkringen och särskilt utbildningsbidrag i stor utsträckning samvarierar, så att en ytterligare person med utbildningsbidrag minskar belastningen på arbetslöshetsförsäkringen med ungefär samma belopp, förefaller det rimligt att finna en lösning så att de som antas till kunskapslyftet också får del av särskilt utbildningsstöd eller får studera samtidigt som de uppbär arbetslöshetsersättning. Centerpartiet har i motion 1998/99:A214 föreslagit att förutsättningarna för en sådan "generell utbildningsgaranti" prövas.
Även om regelverket för statsbudgeten kan göra en sådan lösning svår, är det angeläget att snabbt finna en lösning för innevarande år och att inför kommande år ta sådana hänsyn redan i budgetarbetet.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att de som antagits till kunskapslyftet också skall kunna fullfölja satsningen med rimliga ekonomiska villkor?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:257 besvarad av Utbildningsminister Thomas Östros
-
Utbildningsminister Thomas Östros
den 27 januari
Kenneth Johansson har frågat skolministern om vilka åtgärder hon avser vidta för att de som antagits till kunskapslyftet också skall kunna fullfölja satsningen med rimliga ekonomiska villkor. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Anslaget till det särskilda utbildningsbidraget(ubs) är för år 1999 drygt 7 miljarder kronor. Det är en ökning från 1998 med ca 900 miljoner kronor. Det som nu inträffat är att efterfrågan på ubs har ökat ytterligare för 1999 samtidigt som en stor andel studerande som läste inom kunskapslyftet under hösten 1998 fortsätter sina studier under 1999. Därför har nu fler sökande inte kunnat få ubs trots att resurser ökat i förhållandet till 1998. Men resurserna för ubs är begränsade och har så varit sedan det infördes. Därmed kommer inte alla som får en studieplats genom kunskapslyftet kunna få det förmånligaste stödet. Det är därför det finns prioriteringsregler vid beslut om ubs. Studerande på grundskolenivå och kortutbildade prioriteras därvid högst. Den som inte kan få ubs på grund av att resurserna inte räcker till hänvisas till övriga studiestöd.
Studiestöden särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) är också mycket förmånliga. Båda stöden ger lika mycket pengar i handen som ubs, dock med den skillnaden att 35 % av det totala beloppet utgör lån. Dessa stöd har tidigare varit tillfredsställande för många studerande. Under år 1998 har ca 128 000 studerande fått ubs och ca 44 000 studerande har utnyttjat svux eller svuxa. Många anser således att svux eller svuxa erbjuder rimliga villkor.
En ytterligare satsning på ubs måste vägas mot behoven inom andra områden. En avvägning måste således göras mellan insatser för arbetslösa och insatser för andra grupper inom de totala resurserna. Att införa en generell utbildningsgaranti med ersättning motsvarande a-kassa skulle medföra ökade utgifter för staten eftersom a-kasseersättningens längd i genomsnitt är kortare än de flesta utbildningar. Dessutom tillkommer utbildningskostnaden. En annan viktig utgångspunkt är att ubs är ett studiestöd för reguljär vuxenutbildning. Utgångspunkten för all reguljär vuxenutbildning är att det är den sökande själv som väljer utbildning och även själv väljer att ansöka om studiestöd. Att utbildningen är individens eget val understryks också av att en individuell studieplan skall upprättas tillsammans med den studerande. I samband med den individuella studieplanen är det också lämpligt att diskutera vilka studieförmåner som är möjliga. Studier är därför inte jämförbara med en anvisad arbetsmarknadsutbildning med utbildningsbidrag motsvarande a-kasseersättning. Där är det upp till arbetsförmedlingen att anvisa en utbildningsplats till en arbetslös. Jag är mån om att kunskapslyftet även fortsättningsvis är reguljär utbildning där enskilda själva frivilligt tar beslutet att de vill studera. Det är viktigt för den enskildes motivation.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.