kunskapslyftet
Skriftlig fråga 1998/99:132 av Svensson, Per-Olof (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-02
- Anmäld
- 1998-12-07
- Besvarad
- 1998-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 december
Kunskapslyftet har verkligen varit ett lyft för många människor. I min hemkommun Ljusdal har man lyckats på ett utmärkt sätt att stärka enskilda personer genom att ge dem en ny utbildning och höja deras kompetens, vilket gett dem nya möjligheter till att få ett arbete och i många fall bryta en lång period av arbetslöshet.
Nu har det dock dykt upp orosmoln i horisonten med anledning av att kostnaderna per utbildningstimme stiger, men anslagen tar inte hänsyn till detta, vilket medför att kommunen inte kommer att klara prestationskravet i poäng räknat.
Denna utveckling kan innebära minskade statliga anslag, vilket i sin tur leder till ännu färre poäng osv. i en negativ spiral.
Problemet finns nog inte bara i min hemkommun utan det torde vara relativt allmänt, framför allt i mindre kommuner, där konkurrensen bland utbildningsanordnare inte är särskilt stor och prispressen är mindre.
Kommer statsrådet att ta initiativ så att kunskapslyftet även i fortsättningen kan drivas i minst nuvarande omfattning?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:132 besvarad av Statsrådet Ingegerd Wämersson
- Statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 10 december
Per-Olof Svensson (s) har ställt en fråga om huruvida jag kommer att ta initiativ så att kunskapslyftet även i fortsättningen kan drivas i minst samma omfattning.
Kunskapslyftet, som startade den 1 juli 1997, är ett femårigt projekt vars genomförande och resultat kontinuerligt kommer att följas upp och utvärderas. Detta innebär i sin tur att regler och övriga förutsättningar kan revideras och förändras under femårsperioden om uppföljnings- och utvärderingsresultaten ger indikationer för detta och för att de uppsatta målen skall kunna nås.
Fr.o.m. den 1 juli 1998 leds kunskapslyftet av Statens skolverk som också har att, utifrån den förordning som gäller, för 1999 fördela det ramanslag som riksdagen beslutat skall gälla för kunskapslyftet. Det ramade anslaget skall utgöra medel för kommunernas merkostnader för ett visst antal heltidsstudieplatser per år. Statsbidrag utgår dels för genomförande av en viss verksamhetsvolym dels bl.a. för "särskilt kostnadskrävande utbildning, såsom mer omfattande utbildning i yrkesämnen" enligt gällande förordning. I nuläget finns det inget i gjorda uppföljningar och utifrån kontakterna med kommunerna, som ger regeringen underlag för att justera ersättningen per utbildningstimme. Utvecklingen tyder snarare på att kommunerna genom att utveckla arbetssätt och arbetsformer mot mera vuxenanpassade metoder kan frigöra resursutrymme för mera kostnadskrävande insatser. Vad gäller kommunernas genomförande av sina åtaganden i volym utifrån gällande statsbidrag föreligger i nuläget inga indikationer om att detta skulle vara ett problem. Den uppföljning som nu pågår vad gäller kommunernas genomförandevolym under perioden fr.o.m. den 1 juli 1997 t.o.m. den 31 december 1998 får dock ge svar på detta.
Vad gäller statsbidragen för de olika kurstyperna har Skolverket redan inför 1999 gjort justeringar uppåt av statsbidraget för yrkeskurser och s.k. orienteringskurser. Detta har gjorts utifrån de synpunkter som kommit från kommunerna samt utifrån de uppföljningar och bedömningar som genomförts från statens sida. Skolverket har som myndighet i uppdrag att följa satsningen även vad gäller kostnaderna på samma sätt som man följer det offentliga skolväsendet i övrigt.
Som ett led i uppföljningen av kunskapslyftet har Kunskapslyftskommittén i maj 1997 fått i uppdrag att följa upp och utvärdera huruvida kommunerna erhållit täckning för sina merkostnader med anledning av kunskapslyftet. Denna uppföljning genomförs av Statskontoret på uppdrag av kommittén. En första delrapport har lämnats till regeringen. Den kostnadsbild som ges i denna är både väldigt varierad och relativt svårtolkad. Tendensen verkar dock vara att för flertalet kommuner har de verkliga kostnaderna för kunskapslyftet legat i nivå med de statsbidrag som kommunerna erhållit. Ett betydligt bredare underlag kommer att användas inför den rapport som kommer att föreligga i början av 1999.
Det är först efter att dessa uppföljningar jag beskrivit ovan genomförts och analyserats vi får en bild som kan utgöra underlag för en diskussion vad gäller de ekonomiska förutsättningarna för kommunernas genomförande av kunskapslyftet under återstoden av femårsperioden.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.