Till innehåll på sidan

Kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos undervisande personal

Skriftlig fråga 2022/23:872 av Linus Sköld (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-07-23
Överlämnad
2023-07-24
Besvarad
2023-08-07
Sista svarsdatum
2023-08-07
Svarsdatum
2023-08-07
Anmäld
2023-08-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

15–20 procent av varje årskull klarar inte behörighetskraven till gymnasiet. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet utgör med visshet en inte obetydlig andel av den gruppen. Varannan elev med autismdiagnos blir inte behörig till nationellt program på gymnasiet. 

Bemötande avgör hur elever med svårigheter kan förhålla sig till sin omgivning och de krav som ställs på dem. Därför är skolpersonalens kunskap och stöd i att bemöta NPF-elever på ett ändamålsenligt sätt och utöva ett gott ledarskap i klassrummet helt avgörande.

För några år sedan införde den socialdemokratiskt ledda regeringen ett nytt examensmål på lärarutbildningen om kunskap om elever med NPF. Syftet var att framtidens lärare ska ha med sig de kunskaper de behöver för att möta den här målgruppen på ett sätt som tillgodoser dess behov.

Samtidigt satsade regeringen på fortbildningen Specialpedagogik för lärande, som hade till syfte att kompetensutveckla redan yrkesverksamma lärare så att även de får bättre beredskap för att möta samma målgrupp.

Dessa reformer var viktiga förändringar i rätt riktning. Nu behöver arbetet följas upp så att det får avsedd effekt, och ytterligare steg behöver tas så att skolan fungerar för elever med NPF.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:

 

Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att yrkesverksamma lärare har den kompetens de behöver för att adekvat möta elever med NPF i sin undervisningspraktik? 

Svar på skriftlig fråga 2022/23:872 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)

U2023/ 0226 2 U2023/02263 Utbildningsdepartementet Skolministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:871 och 2022/23:872 av Linus Sköld (S)
Kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos undervisande personal

Linus Sköld har i två likalydande skriftliga frågor frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att yrkesverksamma lärare har den kompetens de behöver för att adekvat möta elever med NPF i sin undervisningspraktik.

Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas framgång i skolan. Lärarnas förutsättningar behöver därför förbättras så att mer tid kan ägnas åt undervisningen och uppgifter som tillhör undervisningen och inte åt administration eller andra uppgifter. Endast så kan vi få en välfungerande skola, där välutbildade lärare ges rätt förutsättningar att planera, genomföra och efterarbeta undervisningen samt vid behov sätta in tidiga och effektiva stödinsatser. För att stötta nyutbildade lärare ingår sedan 2021 kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i alla lärar- och förskollärarutbildningar.

Alla elever som behöver särskilt stöd i skolan ska få det och hela samhället förlorar när skolgången inte fungerar för en elev. Regeringen satsar därför på akutskolor, speciallärare, särskilda undervisningsgrupper och elevhälsan, så att fler elever kan nå utbildningens mål. Regeringen avsatte exempelvis i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16) 600 miljoner kronor för att öka tillgången till speciallärare, för att bl.a. stärka möjligheten för rektorer att inrätta särskilda undervisningsgrupper och förbättra tillgången till specialpedagogiska insatser i skolan. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108). I regeringens vårändringsbudget för 2023 (prop. 2022/23:99 utg.omr. 16) har ytterligare medel avsatts för satsningar på bl.a. särskilda undervisningsgrupper och på att förbättra stödet till barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Med dessa förslag får rektorer ökade förutsättningar att inrätta särskilda undervisningsgrupper samtidigt som den specialpedagogiska kompetensen stärks.

Skolan måste vidare få bättre förutsättningar att möta elever med funktionsnedsättning. Regeringen har därför beslutat om förlängd utredningstid för utredningen Mer kunskap om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet (U 2022:02). Den särskilda utredaren ska bl.a. föreslå vilka typer av uppgifter som bör samlas in för att möta behoven av uppföljning av barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2023.

Slutligen vill jag understryka att alla barn och elever ska få förutsättningar att lyckas med sin utbildning och rustas med kunskap, bildning och färdigheter.

Stockholm den 7 augusti 2023

Lotta Edholm

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.