Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kunskap om könsmaktsordningen i skolan

Skriftlig fråga 2003/04:600 av Schyman, Gudrun (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-01-23
Inlämnad
2004-01-23
Besvarad
2004-01-28
Svar anmält
2004-01-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 januari

Fråga 2003/04:600

 av Gudrun Schyman (v) till utbildningsminister Thomas Östros om kunskap om könsmaktsordningen i skolan

"Teorier om genussystemet bidrar till att förklara bristen på jämställdhet. Utmärkande för genussystemet är, som det beskrivs av Yvonne Hirdman i maktutredningen, principerna om könens isärhållande och om mäns överordning och kvinnors underordning. Isärhållandet kan illustreras av könsuppdelningen på arbetsmarknaden och uppdelningen av det obetalda arbetet i familjen. Den manliga överordningen yttrar sig bl.a. i att män tjänar mer och har mer makt över sina liv. Mannen är norm, kvinnan är avvikelsen. @ @ @ Kvinnor och män möter dessa strukturer överallt i vardagen. Könsordningen följer oss från det vi föds och första gången möter världen, till dagis, skolan, arbetslivet och livets slut. Den är ibland tydlig, men ofta dold som en etablerad självklarhet i vardagen. Underordningen är ofta uppenbar för kvinnor medan män har svårare att se sin egen överordning. Genussystemet begränsar såväl kvinnors som mäns möjligheter att utvecklas som individer, den begränsar demokratin och den utgör ett hinder för tillväxt eftersom kvinnors och mäns fulla kompetens och resurser inte tas till vara." Så här står det i regeringens skrivelse Jämt och ständigt (2002/03:140). På väldigt många skolor är situationen sådan att väldigt många elever saknar kunskaper om könsmaktsordningen. Flera elever, men också lärare, undrar över varför den här kunskapen inte ingår i undervisningen. En del, framför allt elever, får i dag använda sin fritid för att få kunskap om de maktförhållanden som i så hög grad påverkar deras liv. Det är naturligtvis oacceptabelt. Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utbildningsministern:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att kunskaperna om könsmaktsordningen ska bli en självklar del i skolans undervisning?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:600 besvarad av Thomas Östros

den 28 januari

Svar på fråga 2003/04:600 om kunskap om könsmaktsordningen i skolan

Utbildningsminister Thomas Östros

Gudrun Schyman har frågat om jag avser att vidta några åtgärder för att kunskaperna om könsmaktsordningen ska bli en självklar del av skolans undervisning.

Att arbeta för jämställdhet och bryta könsmaktsordningen är ett långsiktigt och ständigt pågående arbete. Skolan ska utforma sin verksamhet så att könsmönster förändras och bryts och vara en plats där grunden läggs för ett samhälle med mer jämställda och jämlika strukturer än dagens. Regeringen vidtar en rad åtgärder för att bryta könsmaktsordningen, ge arbetet en mer feministisk inriktning samt öka personalens kunskap om och kompetens i jämställdhet i skolan.

När skollagen reviderades 1995 fick jämställdhet en mer framträdande plats. I skollagen (1 kap. 2 §) står att verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att alla som verkar i skolan ska främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. I läroplanerna (Lpo 94, Lpf 94 och Lpfö 98) formuleras verksamheternas värdegrund och uppdrag. I Lpo 94 står att skolan aktivt och medvetet ska främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Undervisningen ska både förmedla demokratiska värderingar och bedrivas i demokratiska arbetsformer.

I augusti 2003 fattade regeringen beslut om en jämställdhetsdelegation för förskolan. Delegationens främsta uppgift är att lyfta fram, förstärka och utveckla förskolans jämställdhetsarbete. Uppdraget omfattar perioden den 1 december 2003 till och med den 30 juni 2006. Senast den 1 december 2004 ska delegationen delredovisa sitt arbete och sina resultat tillsammans med analys och förslag i en rapport.

Ett annat exempel är de medel regeringen avsatt för utbildning av pedagogiska resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap, så kallade genuspedagoger. Utbildningen riktar sig till lärare och pedagoger i förskolan, den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Regeringens ambition är att det ska finnas minst en sådan resursperson i varje kommun i slutet av 2004.

Ett inspirationsmaterial, Hur är det ställt? Tack, ojämt!, har tagits fram av Myndigheten för skolutveckling. Alla kommuner och skolor i landet har fått materialet. Bakgrunden är ett uppdrag från regeringen att ta fram och sprida lärande exempel på hur skolor och kommuner i samverkan med olika organisationer och myndigheter arbetar med jämställdhet samt social och etnisk mångfald. I materialet redovisas lärande exempel där sex skolor och kommuner berättar om sina erfarenheter och hur de arbetar.

I regeringens skrivelse 2001/02:188 Utbildning för kunskap och jämlikhet @ regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning redovisas de övergripande riktlinjerna för ett stärkt kvalitetsarbete på alla nivåer inom utbildningssystemet. Utgångspunkten för detta arbete är det samlade kvalitetsprogrammet för skolan @ Alla skolor ska vara bra skolor @ som regeringen presenterade våren 2003. Kommunens och skolans kvalitetsbedömning av resultat och måluppfyllelse ska utgå från skolans hela uppdrag, det vill säga såväl läroplanernas som kursplanernas mål. Skolverkets uppdrag att utöva kvalitetskontroll genom utvärdering, uppföljning och utbildningsinspektion har skärpts. I utbildningsinspektionen ingår kvalitetsgranskning och tillsyn. Då sker även granskning av och tillsyn över skolornas arbete med värdegrunden i vilken jämställdhet ingår.

Jämställdhet i skolan är en pedagogisk fråga och en kunskapsfråga och ska utgöra en självklar del av skolans undervisning, vilket redan klart framgår av grund- och gymnasieskolans läroplaner. Lärarna ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet. Varje lärare ska också verka för att flickor och pojkar får ett lika stort utrymme i undervisningen. Rektor har som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och att det övergripande kunskapsområdet jämställdhet integreras i undervisningen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.