kunskap om arbetslivet
Skriftlig fråga 1999/2000:113 av Wahlström, Göte (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-10-27
- Anmäld
- 1999-11-02
- Besvarad
- 1999-11-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:113
av Göte Wahlström (s) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om kunskap om arbetslivetI en undersökning bland gymnasieungdomar som tidningen Yrkesläraren gjort, framgår att 18 av 30 elever på tre olika gymnasieprogram "jobbade svart" under lediga stunder.
Av undersökningen framgick också att, utöver arbetsgivares ovilja att erbjuda arbete under regelmässigt riktiga förhållanden, saknade ungdomarna kunskap om innebörden av "svartarbete". Kunskapen om arbetslivets förutsättningar och lagstiftning på området var låg.
Min fråga till ministern är därför om ministern, med anledning av det alarmerande resultatet, har för avsikt att vidta åtgärder så att kunskapen om lagstiftning vad gäller arbetslivets förutsättningar och villkor, förbättras bland landets gymnasieelever.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:113 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 1999/2000:113 om kunskap om arbetslivet
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Göte Wahlström har frågat mig om vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta för att landets gymnasieelever ska få bättre kunskaper om arbetslivets förutsättningar och villkor.
Inom ramen för ämnet samhällskunskap, såväl i grundskolan som i gymnasieskolan, ryms de kunskapsområden som Göte Wahlström frågar om. I kursplanen för samhällskunskap i grundskolan framgår att skolan i sin undervisning ska sträva efter att eleverna får kunskaper om samhällsförhållanden, rättigheter och skyldigheter samt barns och ungdomars villkor i samhället. I slutet av det nionde skolåret ska varje elev bl.a. känna till grundläggande mänskliga rättigheter och skyldigheter och demokratiska friheter samt förstå innebörden av de grundläggande norm- och rättssystemen i Sverige.
I kursplanen för kärnämnet samhällskunskap i gymnasieskolan anges att eleverna efter genomgången kurs ska känna till vad som påverkar samhällets, företagens och individens ekonomiska förhållanden. Arbetsrättsliga och skatterättsliga frågeställningar är därför exempel på sådana områden som naturligt bör tas upp i samhällskunskapsämnet. Inom ramen för arbetsplatsförlagd utbildning finns därtill möjligheter att ge dessa frågor ett verklighetsnära sammanhang.
I gymnasieskolans programmål finns angivet att skolan har ansvar för att eleverna har sådana kunskaper i företagsekonomi, marknadsföring och lagstiftning som är relevanta för branschen. Regeringen kommer inom kort att fastställa nya programmål för gymnasieskolans nationella program. Jag anser att det är viktigt att det i dessa mål finns krav på att skolan ska ge kunskaper om lagstiftning, ekonomi och miljöfrågor i arbetslivet.
Enligt min mening kan inte skolan låta bli att ta upp frågor om hur samhällets intäkter och kostnader samverkar och betydelsen av att varje medborgare bidrar till det gemensamma. I en arbetsgrupp, som jag har tillsatt, kommer bl.a. former för och utveckling av samarbetet mellan skolan och arbetslivet att diskuteras. I detta sammanhang är det lämpligt att belysa den problematik som Göte Wahlström tar upp.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.