kunskap och politiska beslut

Skriftlig fråga 2004/05:2013 av Andersson, Yvonne (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-07-08
Besvarad
2005-07-22
Anmäld
2005-09-13
Svar anmält
2005-09-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 juli

Fråga 2004/05:2013

av Yvonne Andersson (kd) till statsminister Göran Persson om kunskap och politiska beslut

Som forskare och riksdagsledamot är jag starkt kritisk till att politiken blivit alltmer kortsiktig. Politiska förslag och beslut i dag tenderar att i huvudsak vara populistiska i stället för kunskapsbaserade och långsiktigt förankrade i en ideologi. Det är dags att uppmärksamma behovet av att förvalta och använda den nya kunskap som tas fram i de olika beslut som rör framtidens samhälle. God kunskap som gynnar människors välbefinnande måste värnas och ligga till grund för de beslut som fattas.

Sveriges framtid är beroende av hur vi hanterar den kunskap som faktiskt finns.

Mot bakgrund till det ovan sagda vill jag ställa följande fråga:

Vilken åtgärd avser statsministern att vidta för att säkerställa att kunskapen bland landets forskare tillvaratas och kommer till användning vid politiska förslag och beslut?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:2013 besvarad av Leif Pagrotsky

den 21 juli

Svar på fråga 2004/05:2013 om kunskap och politiska beslut

Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky

Yvonne Andersson har frågat statsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att säkerställa att kunskapen bland landets forskare tillvaratas och kommer till användning vid politiska förslag och beslut. Frågan har överlämnats till mig.

Sverige tillhör de länder som avsätter mest offentliga resurser för forskning och utveckling (FoU). År 2005 satsas med skattebetalarnas pengar mer än 26 miljarder kronor, vilket motsvarar nästan 1 % av bruttonationalprodukten (BNP). Förutom att staten avsätter stora medel för FoU måste det finnas garantier för att den offentligt finansierade forskningen håller högsta kvalitet. Därför skapades 2001 en ny organisation för forskningsfinansiering där forskarstyret stärktes. På detta sätt försäkrar vi oss om att det är den mest högkvalitativa forskningen som får stöd.

Det är även viktigt att forskningsresultat används utanför den akademiska världen inom alla sektorer i samhället. Lärosätena har därför som uppgift att förutom undervisning och forskning även främja samverkan med det omgivande samhället. Även de statliga forskningsfinansiärerna har som uppgift att delta i spridning av forskningsresultat genom att på nationell nivå ansvara för övergripande information om forskning och forskningsresultat. De offentliga forskningsfinansiärerna ska även vara rådgivande organ åt regeringen i frågor om FoU. Härigenom säkerställs att forskningsresultat används som underlag för viktiga beslut.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.