kunskap och humanitet i flyktingpolitiken

Skriftlig fråga 2004/05:1224 av Brodén, Anita (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-03-14
Anmäld
2005-03-15
Besvarad
2005-03-23
Svar anmält
2005-03-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 mars

Fråga 2004/05:1224

av Anita Brodén (fp) till statsrådet Barbro Holmberg om kunskap och humanitet i flyktingpolitiken

Det har under en längre tid pågått en glidning i svensk flyktingpolitik, vilket regeringen ansvarar för. Prövningarna har blivit allt mindre individuella och kunskapen om länderna urholkats på ett oroande sätt. Vad begreppet humanitära skäl i dag betyder i svensk asylpolitik är mycket oklart och många avslag på asylansökningar, av humanitära skäl, är djupt upprörande. När det gäller förhållandena i före detta Sovjetunionen, särskilt då i de centralasiatiska republikerna och i Kaukasus, verkar förhållandet ställas på sin spets.

Det finns ett fall i Karlskoga där en journalist från Azerbajdzjan med sin fru och dotter flytt undan underrättelsetjänsten som förföljt dem i tio års tid. Efter att inte ha blivit trodda av Migrationsverket, trots mycket trovärdig dokumentation, ska familjen avvisas. Mannen har då för att skydda sin familj försökt ta sitt liv två gånger men misslyckats. Avvisningen ska fortfarande verkställas.

Den svenska asylprocessen förorsakar i dag ett stort lidande för tusentals människor. Kunskapen att bedöma skyddsbehov urholkas av hög personalomsättning och långsam uppdatering av länderkunskaperna. Samtidigt krävs alltmer för att få stanna av humanitära skäl. Sammantaget ger detta en bild av svensk flyktingpolitik som inte stämmer överens med regeringens utfästelser om generositet och humanism.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att länderkunskaperna ska öka samt att humanitära skäl ska stå för generositet och medmänsklighet?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1224 besvarad av Barbro Holmberg

den 23 mars

Svar på fråga 2004/05:1224 om kunskap och humanitet i flyktingpolitiken

Statsrådet Barbro Holmberg

Anita Brodén har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att länderkunskaperna ska öka samt för att humanitära skäl ska stå för generositet och medmänsklighet.

Alla personer som söker asyl i Sverige och som är i behov av skydd i utlänningslagens mening har rätt att få stanna här. Det finns två former av skydd i utlänningslagen, flyktingskap och ställning som skyddsbehövande i övrigt.

Utöver på grundval av skyddsbestämmelserna, kan uppehållstillstånd bland annat beviljas av humanitära skäl. Prövningen av huruvida det finns humanitära skäl görs oavsett om den asylsökande åberopat sådana eller inte. Jag vill dock understryka att humanitära skäl bara prövas om det först konstaterats att någon av skyddsgrunderna inte är tillämpliga samt att varje asylansökning bedöms individuellt av utlänningsmyndigheterna.

Vi ska vara noga med att göra en åtskillnad mellan skyddsgrunderna och vad som kan utgöra humanitära skäl. Regeringen har nyligen fattat beslut om en lagrådsremiss med förslag till en ny utlänningslag och en ny instans- och processordning för utlänningsärenden. I lagrådsremissen föreslås bland annat att bestämmelserna om skyddsbehövande i övrigt som i dag bland annat ger skydd för personer som inte kan återvända till sitt hemland på grund av väpnad konflikt, ska utvidgas till att även gälla personer som känner välgrundad fruktan för att utsättas för allvarliga övergrepp på grund av svåra motsättningar i hemlandet. Motsättningarna behöver dock inte vara så allvarliga att det kan sägas råda en väpnad konflikt. Samtidigt föreslås att begreppet humanitära skäl utmönstras ur lagstiftningen. Uppehållstillstånd ska dock kunna beviljas, om inga andra tillståndsgrunder kan tillämpas och det föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Det gör lagen tydligare och rättstillämpningen mer förutsebar. Syftet med förslaget är att sätta skyddsbehovet mer i fokus och tydliggöra att bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter är en undantagsbestämmelse.

Kännedom om förhållanden i andra länder är av största betydelse för bedömningen av utlänningsärenden. Migrationsverket och Utlänningsnämnden har tillgång till en omfattande länderrapportering. Som exempel kan jag nämna UD:s årliga rapporter om mänskliga rättigheter i världens länder som publiceras på Internet. Därutöver har myndigheterna tillgång till en mängd information bland annat genom ambassader och internationella organisationer som till exempel Amnesty International och UNHCR samt genom egna resor vid vilka fakta samlas in och lagras i Migrationsverkets eget landinformationssystem Lifos.

Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av öppenhet och möjlighet till insyn i detta material. Migrationsverkets aktuella landinformation bör därför finnas tillgänglig på verkets hemsida. Detta kommer att tillgodoses genom pågående arbete inom verket.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.