Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kulturtidskrifter

Skriftlig fråga 2004/05:348 av Pedersen, Peter (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-15
Inlämnad
2004-11-15
Besvarad
2004-11-24
Svar anmält
2004-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 november

Fråga 2004/05:348

 av Peter Pedersen (v) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om kulturtidskrifter

Tidskriftsdistributionen i Sverige är i stort sett beroende av två stora företag varav Bonnierägda Tidsam är det största. Enligt uppgift höjer Tidsam nu den så kallade förlagsavgiften från 80 000 kr till 180 000 kr. Inträdesavgiften är därtill en kvarts miljon och avgiften per titel dryga 50 000. Detta utestänger givetvis ett stort antal mindre förlag med endast en eller ett par tidskrifter.

Vänsterpartiet har tidigare tagit upp kulturtidskrifternas situation och då främst distributionsproblemen och pekat på hur även konkurrenten Interpress, sedan det uppgått i den norska koncernen Reitan Handels AS, höjt avgifter och försvårat för de små förlagen. Detta är givetvis en situation som är helt oacceptabel. Med tanke på kulturtidskrifternas betydelse för den offentliga debatten och därmed för demokrati och yttrandefrihet vill jag därför fråga kulturminister Leif Pagrotsky:

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att motverka utslagningen av de små kulturtidskrifterna?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:348 besvarad av Leif Pagrotsky

den 24 november

Svar på fråga 2004/05:348 om kulturtidskrifter

Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky

Peter Pedersen har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att motverka utslagningen av de små kulturtidskrifterna.

Bakgrunden till frågan är att distributionsföretagen Tidsam och Interpress höjt sina inträdesavgifter, vilket medför att mindre tidskrifter utestängs från marknadens två stora distributionsföretag.

Först av allt vill jag framhålla att statligt stöd sedan en längre tid utgår till kulturtidskrifter i form av produktionsstöd, utvecklingsstöd, verksamhetsbidrag till tidskriftsverkstäder i Göteborg, Malmö, Luleå och Stockholm samt prenumerationsstöd till kommunala bibliotek för att främja en kulturell värdefull mångfald i utbud och för att öka tillgängligheten runtom i landet. Statsbidragen är en förutsättning för många kulturtidskrifters existens. I dag får 114 kulturtidskrifter del av produktionsstödet.

Ett genomgående och historiskt problem för många små tidskrifter är svårigheten att uppnå synlighet på marknaden, nå breda läsargrupper och därmed också få större upplagor och bättre ekonomi i sin verksamhet. De flesta kulturtidskrifter uppfyller inte de stora distributionsföretagens krav på upplagor och periodicitet eller har möjlighet att betala deras avgifter. Inom ramen för utvecklingsstödet till kulturtidskrifter stöder Statens kulturråd därför verksamheter för att upprätthålla en fungerande infrastruktur för kulturtidskrifterna och för att utveckla marknadsföringen och söka alternativa distributionsvägar. Sådant stöd ges till www.tidskrift.nu, www.tidskriftsbutiken.nu, Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter, tidskriftsverkstäderna och Nätverkstan Ekonomitjänst (Nätek).

Statens kulturråd har genom projektstöd medverkat till att Nätek utvecklat en verksamhet med försäljning av lösnummer av kulturtidskrifter i kommission. Det innebär att tidskrifter till ett lågt pris genom Näteks tjänster getts möjlighet till exponering och försäljning på marknaden. Regeringen har i budgetpropositionen för 2005 föreslagit att stödet till kulturtidskrifterna förstärks med 2 miljoner kronor så att ytterligare insatser på distributionsstöd i form av marknadsföring och kommissionsförsäljning kan göras.

Jag vill avslutningsvis betona att om starka distributionsföretag utnyttjar sin ställning på marknaden på ett sådant sätt att det särskilt missgynnar små och oberoende tidningar, så är det mycket allvarligt. Jag kommer därför noggrant att följa utvecklingen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.