kulturmord i Big Mountain
Skriftlig fråga 1999/2000:463 av Lager, Per (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-01-21
- Anmäld
- 2000-01-25
- Besvarad
- 2000-01-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:463
av Per Lager (mp) till utrikesminister Anna Lindh om kulturmord i Big MountainFöre den 1 februari 2000 ska de sista dinéh- (navajo)-indianerna ha förflyttats från sitt ursprungsområde Big Mountain, även kallat Black Mesa, i nordöstra Arizona. Vad som sker är ett grovt brott mot de mänskliga rättigheterna och det sker av krassa ekonomiska intressen. Staten ska exploatera kolfyndigheterna. Ingen hänsyn har tagits till indianernas kulturella och religiösa traditioner och att platsen är en gravplats. De hittills redan tvångsförflyttade har, enligt uppgift, fått ett radioaktivt nedsmittat område i ersättning. Dinéhindianerna har länge vädjat till omvärlden om hjälp och gör nu ett sista nödrop inför tidsfristens utgång.
Flera organisationer, svenska och internationella, kommer att närvara med representanter som vittnen till detta hänsynslösa kulturmord (Miljöpartiet representeras av Eva Goës). Men det krävs inte bara protester från olika NGO:er utan frågan måste också lyftas till och drivas på regeringsnivå i internationella och bilaterala forum för att få den uppmärksamheten den förtjänar.
Vad avser ministern göra för att försöka bidra till att dinéhindianernas mänskliga rättigheter respekteras?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:463 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 1999/2000:463 om kulturmord i Big Mountain
Utrikesminister Anna Lindh
Per Lager har frågat mig vad jag avser göra för att försöka bidra till att dinehindianernas mänskliga rättigheter respekteras.
Frågan har ställts mot bakgrund av situationen i ett område i den amerikanska delstaten Arizona, som i över hundra år varit föremål för konflikter såväl mellan som inom två indianstammar @ hopi och dineh.
Frågan handlar om rätten till fri religionsutövning, om rivalitet mellan två indianstammar, om spänningar inom urbefolkning om minoriteters rättigheter gentemot övergripande samhällsintressen och om respekt för lagar och domar.
USA:s kongress beslöt år 1974 att lösa konflikten mellan de två folken genom att anta en lag som gav hopifolket rätten till den omtvistade marken samtidigt som dinehfolket fick 25 år på sig att flytta, dvs. före den 1 februari 2000. Under åren har 13 000 medlemmar av dinehstammen flyttats till andra områden. Emellertid har omkring 3 000 dinehindianer motsatt sig omflyttning. Deras krav att få bo kvar har prövats vid upprepade tillfällen i domstol och av den federala kongressen, som år 1996 antog ännu en lag som ålade dinehfolket att antingen arrendera ut sin mark till hopifolket eller att flytta därifrån senast den 1 februari i år.
Den svenska regeringen verkar för att personer som tillhör urbefolkningar och nationella eller etniska, språkliga och religiösa minoriteter i alla länder ges möjlighet att på lika villkor med majoritetsbefolkningen för allas åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Grupper som strävar efter att behålla sin särart bör få möjlighet till det. En rad internationella instrument behandlar denna fråga, bl.a. konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna, som USA har anslutit sig till.
Sverige stöder initiativet att inom FN:s ram etablera ett permanent forum för urbefolkningsfrågor. Vi anser att en etablering av ett dylikt forum utgör ett viktigt redskap i dialogen mellan urbefolkningsgrupper och stater.
Regeringen följer indianernas situation i USA. Vi noterar att frågan om dinehindianernas situation har kommit upp i FN:s arbete för de mänskliga rättigheterna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.