krypteringsnycklar
Skriftlig fråga 1997/98:92 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-10-30
- Anmäld
- 1997-11-03
- Besvarad
- 1997-11-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Man kunde i september år 1997 läsa i tidningen Network Security följande information: "Netscape is one of the six companies granted export licence for software with 128 bits encryption. These companies have agreed to deposit the keys to encrypted communication in an account accessable to the goverment."
När vi tidigare under året kunde ta del av uppgiften om att bl.a. Netscape fått tillstånd att exportera krypteringsutrustning utgick de flesta från att kryptonycklarna skulle vara oåtkomliga för obehöriga även under extraordinära förhållanden. De nya uppgifterna visar på en oroande trend och måste tas på stort allvar.
Försvarsmakten och UD använder sig huvudsakligen av krypteringsutrustning med svenskt ursprung dock inte alltid. Den nu rådande uppfattningen är att det inte föreligger någon risk att andra stater skulle kunna ta del av svensk krypterad information. Men om den totala bilden av situationen inom den offentliga sektorn är svår att överblicka för den enskilde så är det än mer komplicerat inom den privata sektorn.
Min fråga till regeringen är i vilken utsträckning försvarsminister Björn von Sydow beaktat att kryptonycklar kan komma under kontroll av främmande makt.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:92 besvarad av , ()
- Försvarsminister Björn von Sydow
Carina Hägg har frågat mig i vilken utsträckning jag beaktat att kryptonycklar kan komma under kontroll av främmande makt. Hon ställer sin fråga mot bakgrund av att vissa stater i exporttillstånd kräver att kryptonycklar skall finnas förvarade hos betrodda nyckelcentrum i respektive land.
Jag kan om detta säga att det för Försvarsmaktens del inte finns någon anledning till oro. De kryptonycklar som används där tillverkas av Försvarsmakten. Jag kan tillägga att Utrikesdepartementet också tillverkar kryptonycklar genom egen försorg. För denna tillverkning är det självklart inte aktuellt med något tillstånd från andra länder.
Försvarsmakten skall enligt sin instruktion (SFS 1994:642) leda och samordna signalskyddstjänsten inom totalförsvaret. De kryptonycklar som Carina Hägg hänvisar till i sin fråga är de olika krypteringsalgoritmer som bl.a. används på Internet för elektronisk handel. Dessa algoritmer är inte godkända av Försvarsmakten för att hantera sekretessbelagd information som rör totalförsvaret.
Syftet med att en användare i vissa länder ges möjligheten att deponera kryptonycklar hos betrodda nyckelcentrum är bl.a. att förhindra att kriminella intressen kan använda dessa system utan att myndigheterna kan komma åt informationen vid brottsutredningar.
En referensgrupp inom Regeringskansliet arbetar, under ledning av ambassadör Magnus Faxén, med att ta fram ett underlag för en svensk politik på kryptoområdet. Referensgruppen kommer inom kort att publicera rapporten "Kryptopolitik - möjliga svenska handlingslinjer".
Som framgår av mitt svar kan det aldrig bli aktuellt med någon sådan deponering i utlandet av de kryptonycklar som Försvarsmakten och Utrikesdepartementet använder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.