kryptering
Skriftlig fråga 1998/99:509 av Flyborg, Eva (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-26
- Besvarad
- 1999-04-07
- Anmäld
- 1999-04-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 mars
Den fortsatta expansionen av bl.a. handel och personlig korrespondens via Internet är fortsatt starkt positiv. Den ökade trafiken innebär dock att vi får ett allt större behov av att skydda oss ifrån avlyssning eller annat olagligt intrång. Sverige är långt ifrån självförsörjande på teknikprodukter. Det verkar därför rimligt att anta att internationella åtgärder som begränsar tillgången på produkter som innehåller kryptering inte ligger i Sveriges intresse. Sverige borde därför inte arbeta för att civila produkter som trådlösa telefoner, programvara för e-post och webb beläggs med några som helst handelshinder.
Trots bristen på policy så har Sverige, enligt uppgifter från det danska forskningsdepartementet, varit direkt pådrivande för att exporten av kryptoprodukter skall begränsas. Om uppgifterna stämmer är det minst sagt anmärkningsvärt. För att informationstekniken skall kunna fortsätta vara en god demokratisk kraft krävs att säker kryptering blir billig, lättillgänglig och lättanvänd. Att införa exportrestriktioner är fel väg för att uppnå detta.
Med anledning av uppgifterna från det danska forskningsdepartementet vill jag fråga handelsminister Pagrotsky:
Har Sverige agerat för eller mot exportbegränsningar på krypteringsprodukter i förhandlingarna i Wassenaar-arrangemanget?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:509 besvarad av Statsrådet Leif Pagrotsky
- Statsrådet Leif Pagrotsky
den 7 april
Eva Flyborg har frågat mig om Sverige agerat för eller mot exportbegränsningar på kryptoprodukter i förhandlingarna i Wassenaararrangemanget.
Kryptoprodukter är enligt gällande svensk lag och EG-förordning föremål för exportkontroll. Hur exportkontrollen skall utövas har fastställts av både gemenskapen och av Sverige. Vilka produkter som skall kontrolleras och hur dessa definieras bestäms däremot vid förhandlingar inom ramen för det s.k. Wassenaararrangemanget, vars resultat de deltagande regeringarna åtagit sig att respektera. I Wassenaarsamarbetet deltar 33 länder. Förutom EU-länderna även USA, Japan, Kanada, Australien, Schweiz och Ryssland, för att ge några exempel. Alla beslut fattas med enhällighet.
Syftet med kontrollen av kryptoprodukter är att förhindra spridning av avancerad kryptoteknik till olämpliga mottagare. Det är i det närmaste självklart att Sverige, som ett led i sin utrikes- och handelspolitik medverkar i de internationella strävandena att kontrollera handeln med produkter som kan ha militärt destabiliserande verkan. Detta tjänar också Sveriges säkerhet. Att förhindra att exempelvis terroristgrupper får tillgång till avancerad kryptoteknik är i vårt eget intresse.
Samtidigt är regeringen angelägen om att främja elektronisk handel och ett säkert utnyttjande av nya elektroniska kommunikations- och lagringsmöjligheter. Sverige har också en egen programvaruindustri som hävdar sig väl i den internationella konkurrensen. Exportkontrollens syfte är inte att lägga hinder i vägen för denna utveckling. Import till Sverige av kryptoprodukter och användning i landet är fri. Den exportkontroll som utövas är - detta vill jag särskilt betona - inte liktydig med exportförbud. Den har effekt på ett mycket begränsat antal destinationer. För att den kontroll som trots allt utövas inte skall verka som en konkurrensnackdel för den svenska programvaruindustrins exportansträngningar bedrivs ett fortlöpande arbete med att förenkla och strömlinjeforma kontrollprocedurerna med hjälp av generella licensformer och elektronisk tillståndshantering. Om vi lyckas bättre än andra länder med att effektivisera procedurerna skulle en konkurrensfördel kunna uppstå i stället.
Sveriges linje vid den revision av Wassenaararrangemangets varulistor som omnämndes i den danska rapporten har varit att verka för en gemensam syn på vad som behöver omfattas av exportkontroll och att alla 33 deltagande länder sedan skall tillämpa denna kontroll på ett likartat sätt, vilket inte varit fallet tidigare. Revisionen slutfördes hösten 1998 och resulterade i att Wassenaarländerna enhälligt kom överens om nya varulistor som tog hänsyn till den tekniska utveckling som ägt rum sedan 1996. Mycket som tidigare var kontrollerat släpps nu fritt. Bl.a. upphör exportkontrollen av kryptoteknik upp till 56 bitars nyckellängd, kryptoteknik för personligt bruk som medförs vid resor utomlands och vissa telekommunikationsprodukter. Annan teknik för massmarknadsbruk kontrolleras från 64 bitars nyckellängd.
Jag håller med Eva Flyborg om att den fortsatta expansionen av bl.a. handel och personlig korrespondens via Internet är någonting positivt och att användare av öppna kommunikationsnät har behov av att skydda sina meddelanden genom att använda kryptografi. Exportkontrollens syfte är inte att begränsa denna användning. Genom att verka för och delta i en internationell ordning på detta område uppnår vi att svenska användare får tillgång till utländsk kryptoteknik i en utsträckning som annars inte skulle varit möjlig.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.