Kronofogdens arbete med utmätningar

Skriftlig fråga 2022/23:625 av Nadja Awad (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-05-03
Överlämnad
2023-05-03
Anmäld
2023-05-04
Svarsdatum
2023-05-10
Sista svarsdatum
2023-05-10
Besvarad
2023-05-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Nyhetsbyrån Järva rapporterar om en man som i slutet av mars lånade en väns bil för att storhandla mat. Polisen stoppade honom, och eftersom han har skulder hos Kronofogden blev bilen utmätt.

Mannen har bott i Sverige i drygt 30 år. Han är yrkeschaufför, kör både taxi och buss, och har sedan en tid tillbaka ingen egen bil. När hans vän reser utomlands brukar han ta hand om hennes bil. Han kör henne till Arlanda, hjälper hennes mamma när hon ska handla. När bilen beslagtogs var vännen i Kenya.

I och med att mannen körde bilen anser polisen att fordonet är i hans besittning. Och om han inte kan betala sin skuld före den 18 april så hämtar polisen bilen.

Enligt den nationella samordnaren mot brott på Kronofogden, räcker det inte med att bilen står registrerad i någon annans namn. Han säger: Nej, bilregistret är bara en komponent, vi går inte strikt efter det. Det fuskas på alla möjliga sätt. De försöker komma undan sina skulder. Om han har påträffats i bilen flera gånger vid olika tillfällen kan vi anta att bilen är i hans besittning. Med stöd av det kan vi utmäta bilen.

Utöver att vännen till mannen som körde bilen har blivit oskyldigt drabbad i detta fall och fått sin bil beslagtagen, så uttrycker Kronofogden sig beklagligt om skuldsatta att det gärna fuskas för att de ska komma undan sina skulder. Det kan ta minst tre veckor för en oskyldigt drabbad att få tillbaka sin bil, enligt Kronofogden. Om beslutet överklagas gör Kronofogden en första prövning, och då kan bilen lämnas tillbaka inom tre veckor efter att bilen har hämtats. Men går ärendet vidare till tingsrätten kan det dröja ännu längre, beroende på hur lång handläggningstiden är.

Jag vill därför fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

Hur säkerställer ministern och regeringen att reglerna för utmätning är utformade och tillämpas så att oskyldiga inte drabbas?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:625 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Ju2023/0 1124 Justitiedepartementet Justitieministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:625 av Nadja Awad (V)
Kronofogdens arbete med utmätningar

Nadja Awad har frågat finansministern hur hon och regeringen säkerställer att reglerna för utmätning är utformade och tillämpas så att oskyldiga inte drabbas.

Arbetet inom regeringen är fördelat så att det är jag som ska svara på frågan.

Vid utmätning av lös egendom gäller i svensk rätt en presumtion för att gäldenären är ägare till egendom som han eller hon har i sin besittning. För att bryta presumtionen krävs antingen att det är utrett att gäldenären inte är ägare till egendomen eller att någon annan styrker sin äganderätt.

Om egendom som utmäts tillhör någon annan kan han eller hon överklaga beslutet och få utmätningen hävd.

Kronofogdemyndighetens arbete med verkställighet av obetalda skulder fyller en helt vital funktion i samhället. Det säkerställer att borgenärer får betalt för sina fordringar. Det är därmed en grundförutsättning för en fungerande civilrätt, och i förlängningen också för ett väl fungerande samhälle för både privatpersoner och företag. Det är av den anledningen viktigt att verkställighetsförfarandet är effektivt. För att uppnå detta kan det i allmänhet inte begäras att Kronofogdemyndigheten gör någon mera omfattande utredning rörande äganderätten till lös egendom som kommer i fråga för utmätning.

Naturligtvis är det även av största vikt att utmätningssystemet som helhet är rättssäkert. Men de möjligheter som finns att bryta presumtionen och att överklaga beslutet om utmätning är enligt min mening tillräckliga för att garantera rättssäkerheten i systemet. Någon översyn av regelverket i detta avseende är inte aktuell.

Stockholm den 10 maj 2023

Gunnar Strömmer

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.