kroniskt sjukas och funktionshindrades situation
Skriftlig fråga 1998/99:590 av Fransson, Sonja (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-04-29
- Anmäld
- 1999-05-04
- Besvarad
- 1999-05-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 april
Att leva med en kronisk sjukdom eller ett funktionshinder är förutom alla praktiska problem också mycket dyrt. Den statliga utredningen, Avgifter inom handikappområdet visade att kronisk sjukdom och funktionshinder kostar den enskilde tusentals kronor varje år i avgifter för läkarbesök, mediciner, sjukresor, färdtjänst, hemtjänst m.m. Det är kostnader som andra människor inte har. Utredningen visade också att det i många fall inte är en enstaka avgift som är problemet utan den sammanlagda effekten av alla avgifter.
Kroniskt sjuka och funktionshindrade som är helt beroende av mediciner eller hjälpmedel t.ex. i form av påse på magen eller blöjor har redan nu en dryg extra kostnad som vi andra inte behöver betala.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att komma till rätta med den ekonomiska situation som de kroniskt sjuka och funktionshindrade har?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:590 besvarad av Socialminister Lars Engqvist
- Socialminister Lars Engqvist
den 5 maj
Sonja Fransson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att komma till rätta med den ekonomiska situation som de kroniskt sjuka och funktionshindrade har.
Funktionshinder och kroniska sjukdomar medför större eller mindre kostnader för den enskilde. Det kan t.ex. gälla utgifter för service, vård, särskild kost, läkemedel, hjälpmedel och färdtjänst som tillkommer vid sidan om de utgifter som de flesta andra har.
En del av merkostnaderna till följd av funktionshinder täcks av handikappersättning för vuxna eller vårdbidrag till familjer med barn som har funktionshinder. Högkostnadsskydd för läkemedel och för sjukvård sätter tak för hur höga avgifterna inom dessa områden kan bli under ett år. Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är i princip avgiftsfria för den enskilde. När det gäller kommunernas avgifter finns regler i 35 § socialtjänstlagen som bl.a. säger att avgifterna för hjälp i hemmet, service och omvårdnad samt boende tillsammans med avgifter för viss sjukvård inte får uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov, boendekostnad och andra normala levnadskostnader.
Dessutom skall kommunen, när avgifterna fastställs, försäkra sig om att den enskildes make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation.
Kommunernas avgifter för äldre- och handikappomsorg har nyligen utretts och utredarens förslag presenteras i betänkandet (SOU 1999:33) Bo tryggt - Betala rätt. Utredaren föreslår bl.a. ett tak för högsta avgiftsnivå och riktvärde för det s.k. förbehållsbeloppet. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Även om kommunernas avgifter inte utgör alla merkostnader som funktionshindrade har svarar de för en betydande andel. Jag avser därför att invänta remissynpunkterna innan jag tar ställning till förslagen från Boende- och avgiftsutredningen och därefter redovisa mina förslag i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.