Kritik från EU om låga maxstraff för ekonomisk brottslighet

Skriftlig fråga 2025/26:880 av Teresa Carvalho (S)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Gängkriminalitet handlar inte enbart om våld. En stor del av den kriminella ekonomin är kopplad till den organiserade brottsligheten. Gängen använder ofta företag för att bedriva olaglig verksamhet i näringslivet och välfärden. Bolagen blir fasader för att dölja bedrägerier, penningtvätt, förskingring och skattefusk.

Straffen för den grövsta ekonomiska brottsligheten har inte hängt med i utvecklingen, och om detta har jag vid ett flertal tillfällen ställt frågor till och debatterat med justitieministern, bland annat i en interpellationsdebatt den 4 november 2025.

Svaret har då varit att regeringen skärper minimistraffet med motiveringen att det skulle vara mer träffsäkert – till skillnad från hur regeringen resonerar om våldsbrotten, där maxstraffen höjs. När Socialdemokraterna har föreslagit att införa en ny nivå i straffskalan – synnerligen grova ekonomiska brott, med höjt maxstraff till tio år – har Tidöpartierna också röstat nej.

Nu har EU-kommissionen riktat kritik mot Sverige med anledning av de alltför låga maxstraffen för penningtvätt och öppnar för att inleda ett överträdelseärende mot Sverige för brister i de svenska straffreglerna mot penningtvätt.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

Är ministern och regeringen beredda att tänka om och höja maxstraffen för ekonomisk brottslighet efter kritiken från EU?