kriterier vad gäller ersättningar vid naturkatastrofer

Skriftlig fråga 2003/04:1559 av Brodén, Anita (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-08-24
Besvarad
2004-09-07
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 augusti

Fråga 2003/04:1559

av Anita Brodén (fp) till försvarsminister Leni Björklund om kriterier vad gäller ersättningar vid naturkatastrofer

Vi får även i vårt land med jämna mellanrum uppleva olika former av naturkatastrofer. De senaste somrarna har det på flera ställen varit översvämningar som inträffat och som drabbat både kommuner och enskilda mycket hårt. Även om kommunala katastrofplaner finns och stora akuta hjälpinsatser snabbt sätts in innebär skadorna för många kommuner, enskilda villaägare samt inte minst jordbruksföretagare stora ekonomiska förluster.

Genom föråldrade vattendomar och olämpliga byggnadslov har staten dessutom delvis ett ansvar över skadornas omfattning.

Regeringen fick inför 2002 års budgetbehandling ett initiativ från miljö- och jordbruksutskottet där man efterlyste klara kriterier vad avser statens ansvar vid naturkatastrofliknande händelser. Redovisningen har fortfarande inte kommit.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Leni Björklund:

Avser ministern att redovisa kriterier för statens ansvar vid naturkatastrofliknande händelser, och, i så fall, när?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1559 besvarad av Leni Björklund

den 7 september

Svar på fråga 2003/04:1559 om kriterier vad gäller ersättningar vid naturkatastrofer

Försvarsminister Leni Björklund

Anita Brodén har frågat mig om jag avser att redovisa kriterier för statens ansvar vid naturkatastrofliknande händelser, och, i så fall, när.

I frågan har Anita Brodén hänvisat till att Miljö- och jordbruksutskottet inför 2002 års budgetbehandling föreslog att regeringen ser över den närmare omfattningen av statens ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer.

Regeringen har inte avsatt några särskilda medel för att kompensera enskilda för kostnader i samband med olyckor.

I propositionen 1983/84:6 om ersättning för skador till följd av naturolyckor behandlades de principer som borde gälla för ersättning till följd av naturolyckor. Regeringen delade i propositionen Räddningstjänstkommitténs och flertalets remissinstansers uppfattning att ersättning inte skulle utgå för skador som det går att försäkra sig för.

Försäkringsskyddet i hem-, villa- och fritidshusförsäkringarna har byggts ut under de senaste åren och erbjuder nu ett gott skydd vid översvämningsskador vad avser byggnader och lösöre. För vissa andra kategorier av försäkringsobjekt finns inte skyddet vid översvämningsskador med i standardförsäkringarna, men skyddet kan ofta uppnås genom en tilläggsförsäkring.

Utgångspunkten är att försäkringssystemet ska svara för det ekonomiska skyddet vid översvämningar. Om ersättningsfrågorna tas om hand inom ramen för försäkringssystemet stimuleras de skadeförebyggande insatserna. Samma syfte har självrisken i det enskilda försäkringsavtalet.

Min mening är således att det bör vara var och ens ansvar att skaffa sig det försäkringsskydd som är möjligt. I till exempel propositionen till den nya lagen om skydd mot olyckor betonas den enskildes ansvar för förebyggande åtgärder.

När det gäller kostnader för en räddningstjänstinsats kan kommunen söka ersättning under vissa förutsättningar enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. I lagen anges att om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande kostnader, har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av räddningstjänstkostnaden som överstiger en självrisk.

Regeringen har vid några tillfällen sedan översvämningarna sommaren 2000 beslutat om särskild ersättning till kommunerna. Den har dock inte lämnats enligt lagen om skydd mot olyckor.

Slutligen vill jag nämna att det inom Regeringskansliet för närvarande bereds direktiv till en utredning om översyn av regelsystemet vid naturolyckor. Resultatet av utredningens arbete kommer att ligga till grund för regeringens fortsatta ställningstagande. Jag har inte för avsikt att föreslå några förändringar i dag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.