Kriterier för sjukskrivning
Skriftlig fråga 2005/06:433 av Larsson, Maria (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-22
- Inlämnad
- 2005-11-22
- Besvarad
- 2005-11-30
- Svar anmält
- 2005-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 november
Fråga 2005/06:433 av Maria Larsson (kd) till statsrådet Hans Karlsson (s)
Kriterier för sjukskrivning
De höga sjukskrivningstalen har på senaste tiden varit oerhört debatterade. I samtalet mellan politiker, läkare, medier och försäkringsbolag är det emellertid av vikt att man erinrar sig den lilla människan, och att det är henne man har till uppgift att söka hjälpa.
I dag är de sjukskrivningarna som görs alltför ofta opreciserade. Orsakerna till dem tycks godtyckliga och anledningarna till vad som kan anses giltiga skäl till sjukskrivning kan vara alltifrån problem i familjen till trötthet och diffusa ryggbesvär. Oprecisa diagnoser utgör 30 % av de sjukskrivningar som är längre än 60 dagar.
För de människor som är sjuka och beskriver olika symtom är det av oerhörd vikt att klara riktlinjer och kriterier för sjukskrivning och uppföljning i form av rehabilitering fastställs, något som även gäller friskskrivningen. Detta inte minst för att den enskilde ska få den behandling och hjälp hon behöver. Varje sjukskrivning rymmer en inneboende risk för isolering och passivisering, men drastiska friskskrivningar, med huvudsyfte att frisera och förbättra statistiken, gynnar heller inte den sjuke.
Vad avser statsrådet att göra för att minska godtycket i sjuk- och friskskrivning och på så sätt minska antalet opreciserade sjukskrivningar?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:433 besvarad av Hans Karlsson
den 30 november
Svar på fråga 2005/06:433 om kriterier för sjukskrivning
Statsrådet Hans Karlsson
Maria Larsson har frågat mig vad jag avser att göra för att minska godtycket i sjuk- och friskskrivning och på så sätt minska antalet opreciserade sjukskrivningar.
Regeringen har genomfört en rad åtgärder och hela tiden haft ett brett angreppssätt på ohälsoproblematiken. Det är ett målmedvetet och långsiktigt arbete på många olika områden och flera olika plan som måste genomföras.
I mars 2003 lämnade regeringen propositionen Förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet (prop. 2002/03:89). Propositionen godkändes av riksdagen och de föreslagna åtgärderna trädde i kraft den 1 juli 2003. Huvudinriktningen på de genomförda åtgärderna var att på ett konkret sätt förverkliga de intentioner som har kommit till uttryck i tidigare propositioner på området. Merparten av de nu beslutade åtgärderna syftar till att öka precisionen i sjukskrivningsprocessen.
På uppdrag av Socialdepartementet överlämnade Karolinska Institutet i februari 2005 en rapport om problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning. Av rapporten framgår bland annat att det finns bristande kunskaper om vad som är optimal sjukfrånvaro och om de positiva eller negativa konsekvenser som det innebär om man inte gör adekvata ställningstaganden i det enskilda fallet.
En av de brister som framhålls är att det i stor utsträckning saknas instrument för bedömning av arbetsförmågan.
Även i en rapport från Socialstyrelsen från februari 2005 har framkommit att det finns stort utrymme för ökad kvalitet i sjukskrivningsprocessen. Av rapporten framgår bland annat att Socialstyrelsen anser att en sjukskrivning alltid är en del av vård och behandling av patienten. En sjukskrivning bör därför baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Med utgångspunkt i bland annat de ovan nämnda rapporterna har regeringen den 17 november i år beslutat att ge Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att utforma och komma med förslag om en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Av uppdraget framgår att det är viktigt att denna process är inriktad på att ta till vara den arbetsförmåga som den försäkrade har samt att den som blir sjuk ska kunna lita på ekonomiskt stöd från försäkringen och ges ett bra stöd för att kunna återgå i arbete. Avsikten med uppdraget är att sjukskrivningsprocessen ska utvecklas på ett mer kvalitetssäkrat, enhetligt och rättssäkert sätt utan att det grundläggande materiella innehållet i sjukförsäkringen påverkas.
I uppdraget ingår bland annat att vidareutveckla tillgängliga metoder för att bedöma den försäkrades arbets- och funktionsförmåga samt närmare belysa hur dessa metoder ska kunna ges en praktisk tillämpning, särskilt när det gäller kvinnors ohälsa.
Vidare ska ett nationellt beslutsstöd i form av försäkringsmedicinska riktlinjer tas fram som ska utgöra ett stöd vid sjukskrivning för både intygsskrivande (behandlande) läkare och försäkringsadministrationen. Beslutsstödet syftar till att i handläggnings- och beslutsprocessen öka kvaliteten, enhetligheten och rättssäkerheten utan att frångå det grund- läggande kriteriet att det i varje försäkringsärende ska göras en individuell bedömning.
Myndigheterna ska även se över hur rättssäkerheten för de försäkrade ska säkerställas. Försäkringsläkarnas roll ska ses över i syfte att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen samtidigt som man ska utreda om och i så fall hur möjligheten att komplettera och fördjupa beslutsunderlag för bedömning av rätten till ersättning ska kunna vidareutvecklas både när det gäller Försäkringskassan och individen.
Socialstyrelsen och Försäkringskassan ska i sitt arbete även samråda med övriga myndigheter och intresseorganisationer som berörs av uppdraget, till exempel Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges läkarförbund. En delredovisning av uppdraget ska lämnas senast den 2 maj 2006. Det ska slutligt redovisas senast den 22 december 2006.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.