Kristnas situation i Irak
Skriftlig fråga 2006/07:878 av Sacrédeus, Lennart (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-03-16
- Inlämnad
- 2007-03-16
- Besvarad
- 2007-03-21
- Svar anmält
- 2007-03-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 mars
Fråga
2006/07:878 Kristnas situation i Irak
av Lennart Sacrédeus (kd)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Kristna utgör den grupp, som när de befinner sig i minoritet, troligtvis utsätts för mest förföljelse i världen i dag. Nu kommer alarmerande rapporter om att de kristna syrianerna, assyrierna och kaldéerna i Irak utsätts för en förföljelse som kan liknas vid etnisk och religiös rensning.
I skuggan av Irakkriget tar Södertälje emot lika många irakier som hela USA gör sammantaget. Var femte invånare i denna svenska stad är i dag kristen syrian, assyrier eller kaldé från Turkiet, Syrien, Libanon, Iran och Irak. Journalisten Nuri Kino har i tidningarna Journalisten (den 13 mars) och Metro (den 14 mars) riktat uppmärksamhet på att det i gruppen av Irakflyktingar finns personliga vittnesmål och rapporter om hur kristna kyrkor bombas, kristna flickor våldtas, präster halshuggs, kristna barn kidnappas och så vidare. Muslimska ledare har velat få de kristna att framstå som fiender, allierade med USA.
Flest flyktingar från Irak tas emot av Syrien, Turkiet och Jordanien. Enligt uppgifter från UNHCR är en tredjedel av dessa kristna, trots att de för något år sedan endast utgjorde 3 procent av befolkningen. Detta innebär att Irak håller på att rensas religiöst och etniskt på de kristna befolkningsgrupperna. Minoritetskulturerna och ‑grupperna riskerar att försvinna helt.
Att Sverige tar emot asylsökande flyktingar som flyr förföljelse och förtryck är ett uttryck för viljan att fungera som en internationell fristad. Samtidigt vill vårt land verka för att förebygga att flyktingsituationer uppstår i hemlandet. Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Carl Bildt:
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att förhindra att en etnisk och religiös rensning av kristna ska äga rum i Irak?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:878 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2006/07:878 Kristnas situation i Irak
Utrikesminister Carl Bildt
Lennart Sacrédeus har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att en etnisk och religiös rensning av kristna ska äga rum i Irak.
Den svenska regeringen ser med oro på utvecklingen i Irak. Säkerhetssituationen har förvärrats och våldet har i ökad utsträckning fått sekteristiska förtecken. Våldet drabbar medlemmar ur alla etniska och religiösa grupper i Irak. Minoriteter som mandéer, syrianer, assyrier och kaldéer är särskilt utsatta. Situationen har gett upphov till stora flyktingströmmar, både inom och utom landet.
Förra året sökte ca 9 000 personer från Irak asyl i Sverige, vilket var hälften av alla irakiska flyktingar som kom till Europeiska unionen. Migrationsverkets prognos är att upp emot 25 000 irakier kan komma att söka asyl i Sverige i år. Sverige tar här ett stort ansvar, men driver också på diskussionen inom EU om vikten av en förbättrad säkerhetssituation i Irak.
Det ligger i vårt, och övriga Europas, intresse att arbeta för ett demokratiskt, stabilt och sammanhållet Irak. Den europeiska unionen, och sålunda också Sverige, stöder därför fullt ut den irakiska regeringens deklarerade avsikt att skapa ett Irak där samtliga medborgare oavsett etnisk bakgrund eller religion kan leva i säkerhet. Jag betonade själv detta i samtalet med den irakiske utrikesministern under hans besök nyligen i Sverige. Också i den svenska landstrategin för Irak anges att utvecklingssamarbetet ska söka bidra till att motverka all slags diskriminering.
Regeringen kommer även i fortsättningen att driva frågan om minoriteternas utsatthet i Irak, såväl i EU och FN som i samtal med irakiska företrädare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

