kristna minoriteters situation

Skriftlig fråga 2000/01:824 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-01
Anmäld
2001-03-06
Besvarad
2001-03-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 mars

Fråga 2000/01:824

av Carina Hägg (s) till utrikesminister Anna Lindh om kristna minoriteters situation

Under 1900-talet har vi kunnat följa en stor omfattning av utvandring av kristna minoriteter från flera länder. År 1941 utgjorde de kristna i Mellanöstern 24 % av befolkningen. Vid millennieskiftet var de endast 6,3 %, något som inte enbart har demografiska förklaringar. Av de 6,3 procenten är cirka hälften kopter. Från Egypten nås vi fortfarande av rapporter om övergrepp på kopter. De assyrisk/syrianska, armeniska, melkitiska och maronitiska kyrkorna har numera lika många eller fler medlemmar utanför hemlandet som inom dess gränser. Immigrationen utgör ett stort problem för de orientaliska kyrkorna, för individerna som berörs men även för omvärlden. Vi kan se hur ett urgammalt kristet kulturarv slås i spillror.

Möjligheter till utbildning, social trygghet och arbete har betydelse för de kristnas beslut att emigrera. Men när man följer de kristnas nutidshistoria så finner man även massakrer, mord, våldtäkt, misshandel, förföljelse och hot. Frågor om mänskliga rättigheter tar Sveriges regering regelbundet upp vid dialoger med företrädare för berörda länder och även på andra sätt. Men de kristna minoriteternas situation måste börja uppmärksammas på ett mer strukturerat och samlat sätt från Sveriges och EU:s sida om situationen för utsatta kristna minoriteter ska kunna förbättras.

Min fråga till utrikesminister Anna Lindh är vad ministern vidtagit för åtgärder för att uppmärksamma frågan om de olika östliga kyrkorna och situationen för dess medlemmar.

Svar på skriftlig fråga 2000/01:824 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 9 mars

Svar på fråga 2000/01:824 om kristna minoriteters situation

Utrikesminister Anna Lindh

Carina Hägg har frågat vad för åtgärder som vidtagits för att uppmärksamma frågan om de olika östliga kyrkorna och situationen för deras medlemmar.

Låt mig först säga att UD hösten 1998 tillsatte en projektgrupp för en genomlysning av politiska, ekonomiska och sociala förhållanden i Mellanöstern och Nordafrika. Inom ramen för denna s.k. MENA-strategi framlades i fjol bl.a. en skrift om Mellanösterns religiösa minoriteter @ En studie med tyngdpunkt på kristna minoriteter som författats av teologie doktor Göran Gunnar. I denna skrift finns utförliga beskrivningar av de olika kyrkornas och de kristna minoriteternas situation. Skriften är alltså i sig ett exempel på en sådan åtgärd som Carina Hägg efterfrågat.

För innehållet i skriften svarar författaren själv och den speglar därför inte nödvändigtvis UD:s position i frågan. Jag vill emellertid framhålla att jag ansluter mig till vad som i slutkapitlet sägs om behovet av ökad demokrati och skydd för de mänskliga rättigheterna som bästa förutsättningen för att trygga de religiösa minoriteternas framtid i regionen. Jag tror också att författaren har rätt då han skriver att stora kristna grupper önskar ett pluralistiskt, demokratiskt och öppet samhälle. Det innefattar behov av lika behandling av alla religioner och fullt erkännande av minoriteter som bekänner sig till annan tro. Den fråga som Carina Hägg ställt är därmed nära kopplad till den mer allmänna frågan om demokratisering och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i regionen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.