Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kristna minoriteter i Turkiet

Skriftlig fråga 2001/02:466 av Kerimo, Yilmaz (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-12-21
Besvarad
2002-01-10
Anmäld
2002-01-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 december

Fråga 2001/02:466

 av Yilmaz Kerimo (s) till utrikesminister Anna Lindh om kristna minoriteter i Turkiet

Situationen för de kristna minoriteterna i Turkiet är enligt entydiga rapporter svår. Det är t.ex. oacceptabelt att polisen stänger kyrkor som t.ex. för den kristna församlingen i Gaziantep och för den protestantiska kyrkan i Diyarbakir, som nu har skett. Självklart måste rätten att utöva sin religion också gälla för Turkiets kristna minoriteter. Den utveckling som vi nu ser, är inte acceptabel någonstans och framför allt inte i ett land som strävar efter medlemskap i EU. Det politiska tryck som det internationella samfundet nu kan sätta på Turkiet är viktigt för de utsatta medborgargrupperna. Nu måste Sverige noga följa utvecklingen och verkligen agera för att förhindra en fortsättning av händelserna.

Vilka åtgärder avser utrikesministern vidta i syfte att förmå de turkiska myndigheterna att säkra de kristna minoriteternas rätt att utöva sin religion också i Turkiet?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:466 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 10 januari

Svar på fråga 2001/02:466 om kristna minoriteter i Turkiet

Utrikesminister Anna Lindh

Yilmaz Kerimo har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta i syfte att förmå de turkiska myndigheterna att säkra de kristna minoriteternas rätt att utöva sin religion också i Turkiet.

Jag delar oron över situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet i allmänhet och intoleransen gentemot landets etniska och religiösa minoriteter i synnerhet. Turkiet har inom ramen för 1950 års Europarådskonvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna åtagit sig att garantera religionsfriheten i Turkiet. Den turkiska regeringen har dessutom undertecknat, om än inte ratificerat, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Samtidigt finns begränsningar av religionsutövningen i Turkiet.

Det är oacceptabelt att myndighetsingripanden på grund av religionsutövning förekommer. Frågan har tagits upp av det lokala EU-ordförandeskapet i Ankara med turkiska myndigheter. Sverige kommer både bilateralt och inom EU att fortsatt verka för att ord och handling i turkisk politik stämmer överens. Alla människor, även de som tillhör minoriteter, ska ha möjlighet att fritt utöva sin religion.

I EU-kommissionens översynsrapport om Turkiet från den 13 november förra året noteras glädjande nog vissa tecken på ökad tolerans gentemot icke-muslimska religiösa samfund. Exempelvis har turkiska myndigheter gett sitt stöd till vissa ekumeniska evenemang och genom ett presidentdekret tillåtit syrisk-ortodoxa turkiska medborgare som emigrerat att återvända. Vid ett EU-besök förra året konstaterades att syrianska präster kunde verka relativt fritt i dessa områden. De turkiska myndigheterna har gett tillstånd till öppnande av en protestantisk kyrka i Istanbul och givit en utländsk präst möjlighet att arbeta i församlingen.

I EU:s partnerskapsdokument, där det fastslås vilka prioriteringar den turkiska regeringen bör göra för att uppfylla Köpenhamnskriterierna, utgör religionsfrihet ett viktigt krav. Andra prioriteringar rör bl.a. ekonomisk och social utveckling, ratificering av FN-konventioner, kulturella rättigheter och respekt för minoriteter. Sverige driver inom EU linjen att Turkiet ska uppfylla alla de krav som finns i EU:s partnerskapsdokument.

Regeringen kommer fortsatt, såväl inom EU som vid bilaterala kontakter och genom direkt stöd till organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, att verka för att Turkiet ska vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra religionsfriheten i enlighet med sina internationella åtaganden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.