Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kristna i Turkiet

Skriftlig fråga 2001/02:420 av Andersson, Marianne (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-12-13
Besvarad
2001-12-21
Anmäld
2002-01-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 december

Fråga 2001/02:420

 av Marianne Andersson (c) till utrikesminister Anna Lindh om kristna i Turkiet

Det nationella säkerhetsrådet i Turkiet uttalade den 7 december att de kristna i landet arbetar för splittring och separation i Turkiet, inte med att sprida kristendomen. Därför har kommendanten för Svarta Havet, general Baki Onurlubas, gått ut i medierna och varnat för hotet från de 50 000 kristna i landet samt uppmanat allmänheten till angiveri mot alla kristna i Svartahavsområdet. Dessutom har alla lokala styresmän genom ett dekret från inrikesministern fått fria händer att ingripa och stänga de kristna församlingarna och kyrkolokalerna. Med detta dekret som grund stängdes den protestantiska kyrkan i Diyarbakir den 1 december och en förundersökning mot församlingsmedlemmarna inleddes.

Detta visar att Turkiet inte tar FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och inte heller EU:s krav på att uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna på allvar. Religionsfriheten är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Genom att öppet uppmana till förföljelser av företrädare för en religion som dessutom utgör en försvinnande liten minoritet i landet har Turkiet fjärmat sig från EU. Sverige och EU bör tydligt visa att detta agerande inte är förenligt med Turkiets status som kandidatland till EU. Jag vill därför fråga:

Vilka åtgärder avser utrikesministern vidta för att få Turkiet att upphöra med förföljelser av kristna i landet?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:420 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 20 december

Svar på frågorna 2001/02:388 om Turkiets behandling av kristna, 407 om religionsfrihet i Turkiet och 420 om kristna i Turkiet

Utrikesminister Anna Lindh

Annelie Enochson har frågat mig på vilket sätt jag avser verka för att förmå turkiska staten att upphöra med övergrepp mot icke-muslimer, så att alla invånare oavsett trosinriktning kan utöva sin religion utan att utsättas för myndighetstrakasserier. Murad Artin har frågat mig om jag avser ta något initiativ för att förmå Turkiet att upphöra med sina förföljelser mot religiöst oliktänkande och i stället inrikta sig på att uppfylla de demokratiska rättigheter som anges i Köpenhamnskriterierna. Marianne Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att få Turkiet att upphöra med förföljelser av kristna i landet.

Jag delar Annelie Enochsons, Murad Artins och Marianne Anderssons oro över situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet i allmänhet och intoleransen gentemot landets etniska och religiösa minoriteter i synnerhet. Turkiet har under 1950 års Europarådskonvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna åtagit sig att garantera religionsfriheten i Turkiet. Man har dessutom undertecknat, om än inte ratificerat, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Samtidigt finns begränsningar mot religionsutövningen i Turkiet @ något som i hög grad gäller protestantiskt kristna.

Det är oacceptabelt att myndighetsingripanden på grund av religionsutövning förekommer. Frågan har tagits upp av det lokala EU-ordförandeskapet med turkiska myndigheter. Sverige kommer både bilateralt och inom EU att fortsatt verka för att ord och handling stämmer överens. Alla människor, även de som tillhör minoriteter, ska ha möjlighet att fritt utöva sin religion.

I EU-kommissionens översynsrapport om Turkiet från den 13 november i år noteras att det glädjande nog finns vissa tecken på ökad tolerans gentemot icke-muslimska religiösa samfund. T.ex. har turkiska myndigheter gett sitt stöd till vissa ekumeniska evenemang och genom ett presidentdekret tillåtit syrisk-ortodoxa turkiska medborgare som emigrerat att återvända till sina gamla boplatser. Vid en EU-resa i år konstaterades att syrianska präster kunde verka relativt fritt i dessa områden. De turkiska myndigheterna har gett tillstånd till öppnande av en protestantisk kyrka i Istanbul. Man har vidare gett en utländsk präst från Spanien uppehålls- och arbetstillstånd i församlingen.

I EU:s partnerskapsdokument, där det fastslås vilka prioriteringar den turkiska regeringen bör göra för att uppfylla Köpenhamnskriterierna, utgör religionsfrihet ett viktigt krav. Andra prioriteringar rör bl.a. ekonomisk och social utveckling, ratificering av FN-konventioner, kulturella rättigheter och respekt för minoriteter. Sverige driver inom EU linjen att Turkiet ska uppfylla alla krav som finns i EU:s partnerskapsdokument. Centret för turkiskt-svenskt samarbete vid generalkonsulatet i Istanbul har skapats för att kunna stödja Turkiets EU-anpassning.

Regeringen kommer fortsatt, såväl inom EU som vid bilaterala kontakter och genom direkt stöd till organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, att verka för att Turkiet ska vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra religionsfriheten i enlighet med internationella åtaganden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.