Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kristna i Irak

Skriftlig fråga 2004/05:182 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-10-21
Inlämnad
2004-10-21
Besvarad
2004-10-27
Svar anmält
2004-10-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 oktober

Fråga 2004/05:182

 av Annelie Enochson (kd) till utrikesminister Laila Freivalds om kristna i Irak

Det finns ca 800 000 kristna i Irak @ 3 % av hela befolkningen på 25 miljoner. Kristendomen utmålas som en utländsk religion av de extremister som vill hetsa olika grupper i Irak mot varandra. Islamistiska extremister har nu plockat fram det gamla argumentet om att de kristna representerar "främmande makter" @ trots att kristendomen funnits i Irak i nästan två årtusenden. De senaste bombattentaten i helgen mot fem kyrkor i Bagdad visar på problematiken. I början av augusti genomfördes fyra attacker mot kristna mål i Bagdad. I Mosul i norr dödades tio människor och 50 skadades i två attentat. Tidigare har tre unga kristna kvinnor, som arbetade för en humanitär organisation, skjutits ihjäl i utkanten av Mosul. En kristen innehavare av en datorbutik torterades ihjäl på grund av att Internet ansågs som ett verktyg för kontakt med amerikanerna. Flera kristna läkare har dödats. Kristna kvinnor tvingas bära sjal. De som drabbas vågar ofta inte anmäla det de utsatts för. Risken för ytterligare trakasserier är stor och polis och rättsväsendet fungerar inte. Den kristna i Irak lever alltså under stor press.

Detta bekräftas i en rapport från FN:s flyktingsekretariat UNHCR från augusti i år. UNHCR skriver att politiskt fundamentaliska muslimska grupper betraktar kristna som "otrogna" och medlöpare till USA och Storbritannien och därmed är det tillåtet att angripa dem.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att uppmärksamma de kristnas svåra situation i Irak och för att mildra den.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:182 besvarad av Laila Freivalds

den 27 oktober

Svar på fråga 2004/05:182 om kristna i Irak

Utrikesminister Laila Freivalds

Annelie Enochsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att uppmärksamma de kristnas svåra situation i Irak och för att mildra den.

Den svenska regeringen ser mycket allvarligt på det omfattande våldet i Irak, inklusive attacker mot civila, internationella hjälporganisationer och landets kristna minoritet. Den kristna närvaron i Irak har historiska rötter och utgör en viktig del i ett pluralistiskt Irak. Attackerna visar på det svåra säkerhetsläget vilket medfört att spänningar mellan olika samhällsgrupper ökat.

Det är därför viktigt att stödja Iraks regering i syfte att främja stabilitet och demokrati och motverka alla former av extremism.

Det svenska utvecklingssamarbetet med Irak betonar vikten av att de mänskliga rättigheterna respekteras och att alla former av diskrimineringstendenser uppmärksammas och syftar till att öka dialogen mellan olika samhällsgrupper. I Sverige har företrädare för Utrikesdepartementet träffat representanter för kristna minoriteter och är självklart redo att fortsätta dialogen.

Genom säkerhetsrådets resolution 1546 har FN givits en central roll i återuppbyggnaden av Irak där bland annat stöd till förberedelserna för det planerade parlamentsvalet utgör en viktig del. För närvarande försvårar det allvarliga säkerhetsläget dock FN från att fullt ut återetablera sig i landet. Möjligheterna till en multinationell styrka till skydd för FN:s personal undersöks därför. Även andra åtgärder övervägs för att stärka skyddet för FN.

Inom ramen för det svenska stödet till Irak har 10 miljoner US dollar utbetalats till FN:s och Världsbankens samordning av det internationella biståndet IRFF, International Reconstruction Fund Facility for Iraq. Som medlem av IRFF:s styrkommitté för Sverige en dialog med FN, Världsbanken och irakierna själva om prioriteringarna av det internationella biståndet. I dessa diskussioner fokuserar Sverige på våra kärnfrågor: demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter, inklusive minoriteters ställning.

Också inom EU har Sverige spelat en aktiv roll i framarbetandet av den Irakstrategi som antogs av ministerrådet i somras. Avsikten är att EU ska agera i nära samarbete med och vara till stöd för FN i den fortsatta processen för Iraks återuppbyggnad. Inom EU pågår diskussioner om vilka åtgärder som kan vidtas för att främja stabilitet och säkerhet i Irak inklusive möjligheterna till civila insatser inom polis- och rättsstatsområdet. Bilateralt bidrar vi redan genom utbildning av irakiska poliser i Amman, Jordanien samt genom den utbildning av irakiska domare via ILAC, International Legal Assistance Consortium.

Jag kommer att fortsätta verka för att de mänskliga rättigheterna, inklusive minoriteters rättigheter i Irak lyfts fram i olika sammanhang. Både Sverige och EU kommer att fortsätta verka för ett förbättrat säkerhetsläge, något som är en förutsättning för att alla irakiers, också kristnas, trygghet och säkerhet ska kunna garanteras.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.