Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kristen etik i läroplanen

Skriftlig fråga 2002/03:434 av Oscarsson, Mikael (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-01-24
Inlämnad
2003-01-24
Besvarad
2003-01-29
Svar anmält
2003-01-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 januari

Fråga 2002/03:434

 av Mikael Oscarsson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om kristen etik i läroplanen

Utbildningsministern har av Inger Davidson fått frågan "om skolorna på alla stadier i fortsättningen ska få bygga på värderingar som är förankrade i eller hämtar sin inspiration ifrån kristen etik och västerländsk humanism eller om det finns en risk att den värdeneutrala skolan är på väg tillbaka".

Thomas Östros svarade: "I åtta år har socialdemokraterna vårdat den läroplan som skapades under den borgerliga regeringsperioden 1991@1994 med just de formuleringar som Inger Davidson plockar upp. Vi har väl inte visat något engagemang för att ta bort detta. Jag upplever heller inget tryck på det någonstans i samhället. Vi har inga som helst planer på att göra detta."

Men i en intervju strax före jul berättade statsministern att han är irriterad över att det i läroplanen står "kristen etik". Det avsnitt i läroplanen som Göran Persson ogillar handlar om den värdegrund, som skolan ska förmedla. Där talas om människolivets okränkbarhet, om individens frihet och integritet. I avslutningen av detta stycke står det att undervisningen ska ske "i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande".

Min fråga blir därför:

Avser ministern att vidta åtgärder för att formuleringen om kristen etik tas bort ur läroplanen?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:434 besvarad av Thomas Östros

den 29 januari

Svar på fråga 2002/03:434 om kristen etik i läroplanen

Utbildningsminister Thomas Östros

Mikael Oscarsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att ta bort formuleringen om kristen etik ur läroplanen.

Det är över tio år sedan som Läroplanskommittén lämnade sitt betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) med förslag till läroplaner. Den 1 juli 1994 trädde läroplanen (Lpo 94) för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan i kraft. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anpassades 1998 för att omfatta det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Förskoleklassen blev härmed en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Även fritidshemmet ska bidra till att målen uppnås. Normer och värden fick en mer framträdande plats i den reviderade läroplan som nu gäller. I läroplanen fastslås att skolans uppdrag är att förmedla grundläggande värden och att utbildning och fostran är en fråga både om att överföra och att utveckla ett kulturarv.

Samtidigt med att Lpo94 ändrades fick förskolan en läroplan. Barnomsorgen och skolan omfattas därför i dag av tre läroplaner: en för förskolan Läroplan för förskolan (Lpfö 98), 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) samt 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Det finns inga formuleringar om icke-konfessionell undervisning eller om kristen etik och västerländsk humanism i Lpfö 98, som ju är skriven senare än de andra läroplanerna.

I alla tre läroplanerna fastslås att det är en viktig uppgift att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. De tre läroplanerna ska vara länkande i varandra av en gemensam värdegrund och genomsyrade av samma syn på kunskap, utveckling och lärande.

I betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) har 1999 års skollagskommitté behandlat frågan angående de konfessionella skolorna och skolans värdegrundsuppdrag. Slutbetänkandet av Gymnasiekommittén 2000 Åtta vägar till kunskap @ En ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) går samtidigt med Skollagskommitténs förslag ut på remiss i början på februari. Remissinstanserna kommer att få hela våren på sig för att besvara remisserna.

Elevernas fostran till demokratiska samhällsmedlemmar är ett av skolans svåraste och viktigaste uppdrag. Det är min absoluta mening att skolans uppdrag att förmedla och förankra de grundläggande och oförytterliga demokratiska värderingarna inte får försvagas.

Det är, mot bakgrund av det beredningsarbete som ska göras med anledning av Skollagskommitténs och Gymnasiekommitténs förslag, inte aktuellt att nu aktualisera frågan om genomgripande förändringar i läroplanerna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.