Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kristdemokratiska kubaner i arrest

Skriftlig fråga 2002/03:746 av Runegrund, Rosita (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-04-02
Anmäld
2003-04-03
Besvarad
2003-04-10
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-04-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 april

Fråga 2002/03:746

 av Rosita Runegrund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om kristdemokratiska kubaner i arrest

I skuggan av Irakkriget har den kubanska diktaturen börjat arrestera ledande personer ur den kubanska demokratirörelsen. Drygt 70 personer har hittills arresterats och de första domarna kom här om dagen: sex månaders fängelse.

Av de arresterade tillhör många den ledande demokratiska kraften på Kuba: kristdemokraterna. För dem som arresteras blir läget akut, liksom för vårt syskonparti.

  • Familjer står utan inkomst.
  • Familjer blir socialt isolerade när grannar och vänner blir rädda för att också de anklagas för kontrarevolutionär verksamhet.
  • Barn till medlemmar av exempelvis kristdemokratiska partiet riskerar att inte få någon utbildning då regimen slänger ut dem från skolorna.
  • Polisen tar vid arresteringstillfället de få materiella tillgångar som kristdemokraterna har i beslag. Exempelvis datorer, skrivare, kopiatorer och så vidare, som de enligt lag är förbjudna att inneha.

Vad avser utrikesministern att göra för att stödja demokratirörelsen på Kuba?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:746 besvarad av Anna Lindh

den 10 april

Svar på fråga 2002/03:746 om kristdemokratiska kubaner i arrest

Utrikesminister Anna Lindh

Rosita Runegrund har frågat mig vad regeringen avser att göra för att stödja demokratirörelsen i Kuba. Svaret på denna fråga fick jag även tillfälle att utveckla den 8 april i mitt svar på Erik Ullenhags interpellation om svensk Kubapolitik.

Den senaste tidens massarresteringar av oliktänkande i Kuba utgör ännu ett exempel på de fortgående kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begås i Kuba. Rättegångar har inletts och de gripna riskerar långa fängelsestraff, vissa till och med på livstid. Den svenska regeringen fördömer kraftfullt detta agerande och uppmanar de kubanska myndigheterna att släppa alla personer som har arresterats på grund av sina åsikter eller sin politiska verksamhet. Vi har på statssekreterarnivå framfört vår kritik direkt till Kubas ambassadör i Stockholm.

Den kubanska demokratirörelsen har redan Sveriges stöd. När en av de mest framträdande dissidenterna, Oswaldo Payá, var i Europa träffade han kabinettssekreteraren i Stockholm. Såväl den svenska ambassaden som svenska enskilda organisationer har goda förbindelser med det civila samhället och demokratirörelsen i Kuba. Man är väl medveten om Sveriges stöd i strävan efter en demokratisering och större respekt för mänskliga rättigheter.

Det svenska biståndet till Kuba är avsett att främja förutsättningar för en systemöppning och pluralism i Kuba. Biståndet omfattar redan nu en rad demokratiprojekt och flera olika samhällsaktörer i Kuba. Att utforma ett bistånd av systemöppnande karaktär är en synnerligen angelägen uppgift. Samtidigt är det något av en balansgång mellan den långsiktiga målsättningen, pluralism, och strävan att inte försvåra för lokala aktörer att verka i denna riktning på grund av att stödet görs synligt. Denna omständighet måste beaktas, men vi är ändå redo att öka detta bistånd i den mån det kan ske utan att det är till men för de lokala aktörerna.

För att öka våra påtryckningsmöjligheter är det även viktigt med en koordinering inom EU. Sverige var ett av de mest pådrivande länderna bakom det EU-uttalande som den 26 mars i år fördömde den senaste tidens arresteringar. På Sveriges förslag överlämnades samma dag även en EU-démarche till de kubanska myndigheterna i Havanna.

Sverige och EU bevakar utvecklingen noga och vi ser för närvarande över vad mer som skulle kunna göras, både på bilateral och EU-nivå, för att verka för en demokratisering och större respekt för mänskliga rättigheter i Kuba.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.