Krisen inom polisen i Region Syd
Skriftlig fråga 2016/17:454 av Gunilla Nordgren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-06
- Överlämnad
- 2016-12-07
- Anmäld
- 2016-12-08
- Svarsdatum
- 2016-12-14
- Sista svarsdatum
- 2016-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Häromdagen meddelade polisen i Region Syd att man framöver kommer att prioritera utredningar av mord som skett, främst i Malmö, och att detta samtidigt innebär att man kommer att nedprioritera vad man kallar ”vardagsbrott”, som inbrott, misshandel, våld och hot.
Redan i dag har andelen brott som klaras upp sjunkit till oacceptabla 14 procent i genomsnitt, misshandel bara runt 13 procent och bostadsinbrott endast 4 procent.
Region Syd inom polisen omfattar länen Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronoberg, och det är därifrån man avser att flytta ca 100 poliser till Malmö.
Detta är en mycket allvarlig situation som innebär en signal till brottsbenägna att det nu är fritt fram, och det innebär samtidigt en signal till invånarna att de nu får klara sig själva.
Invånarnas trygghet kommer att sjunka ytterligare, och flera kommuner har redan tvingats anlita och bekosta vaktbolag för att hålla ordning och reda på gator och torg.
Detta är en fullständigt oacceptabel situation, anser jag. Frågan är hur statsrådet och regeringen ser på situationen, och vilka åtgärder statsrådet är beredd att vidta.
Jag vill därför fråga statsrådet följande:
Är statsrådet beredd att skyndsamt ta initiativ till åtgärder för att komma till rätta med situationen inom polisen i Region Syd?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:454 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2016/17:454 av Gunilla Nordgren (M) Krisen inom polisen i Region Syd
Gunilla Nordgren har frågat mig om jag är beredd att skyndsamt ta initiativ till åtgärder för att komma till rätta med situationen inom polisen i Region Syd.
Ett syfte med ombildningen av polisen till en myndighet var att det skulle bli lättare att genomföra prioriteringar genom förflyttningar av resurser. Denna möjlighet gäller nationellt mellan regioner och måste även gälla inom en polisregion mellan olika verksamheter vid behov.
Ett annat syfte med ombildningen av polisen var att stärka polisens förmåga att bekämpa brott. Polismyndigheten har nu fattat ett stort antal nationella beslut som syftar till ett mer enhetligt och effektivt förundersökningsarbete och en ökad lagföring. I samband med detta görs också en översyn av polisens rutiner för återkoppling till målsägande. Jag kommer att noga följa myndighetens arbete med att genomföra dessa beslut.
Det är också viktigt att Polismyndigheten får möjlighet att öka sina personella resurser. För att möjliggöra detta har regeringen i budgetpropositionen föreslagit ett tillskott till myndigheten på sammanlagt drygt 2 miljarder kronor under perioden 2017–2020, vilket riksdagen nu tillstyrkt.
Det är emellertid Polismyndigheten som avgör hur myndighetens anslag ska fördelas internt inom organisationen och vilka åtgärder som behöver vidtas för att fullgöra de arbetsuppgifter som myndigheten har.
Stockholm den 14 december 2016
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.